tisdag 22 december 2009
Yrkande från Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd till Sveriges Kommuner och Landsting / Arbetsgivarförbundet Pacta
Inledning
Intresset för svensk skola har under de senaste tio åren vuxit allt mera hos allmänheten. Också i de politiska valen har skolan – från förskola till högskola – fått en allt större betydelse och betraktas allmänt som en väsentlig del av välfärdssektorn. Allmänhet och politiker är överens om att det måste satsas på skolan.
Aktuella skolpolitiska reformer syftar till att vända den negativa resultatutveckling som präglat den svenska skolan. Dessa reformer kräver nya och ökade arbetsinsatser av dem som är anställda i skolan. Ska reformerna få genomslag måste stat och kommuner genomföra en bred satsning på skolan.
Läraryrket ska vara så lockande löne- och villkorsmässigt att studenter ser det som ett attraktivt alternativ. Kommunerna måste erbjuda konkurrenskraftiga villkor för att kunna rekrytera lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare.
Dagens och morgondagens skola innehåller betydligt större valmöjligheter och fler alternativ än tidigare. Detta stärker behovet och betydelsen av studie- och yrkesvägledning.
Kommunerna är samfällt den största utbildningsanordnaren och det vilar därmed ett särskilt stort ansvar på Sveriges Kommuner och Landsting för att de avtal som ska tecknas förmår utgöra ett effektivt stöd för lärares och skolledares arbete. I de avtal som tecknades i februari 1996 var parterna överens om att såväl löne- som arbetstidsreglering skulle genomgå avsevärda systemförändringar. Dessa avtalsförändringar har efter 14 år inte alls fått de effekter som avsågs och inte heller bidragit till högre undervisningskvalitet och en positiv resultatutveckling.
De centrala parterna måste därför ta sitt ansvar och teckna ett avtal som utgör det stöd för utveckling av verksamheten som de lokala parterna efterfrågar. Ett centralt avtal med hög legitimitet skapar förutsättningar för utvecklande av tillit.
Lärarnas Samverkansråd yrkar
Avtalsperiod
Detta yrkande utgår från ett 1-årigt avtal för perioden 1 april 2010 – 31 mars 2011.
Lön
Det råder en bred enighet om att Sveriges möjligheter att i längden utvecklas väl och bibehålla konkurrenskraft och välfärd är starkt beroende av en hög kvalitet på utbildningen på alla nivåer. En viktig aspekt av detta är att kunna erbjuda lärare attraktiva löner. Lärarlönerna ska framstå som konkurrenskraftiga i förhållande till lönerna för andra yrkesgrupper med motsvarande utbildningslängd och ansvar.
Löneavtalet ska ge en relativlöneförskjutning och ange ett lägsta garanterat utfall om x % per arbetstagarorganisation för den lokala löneöversynen 1 april 2010. Värdet av x kommer att preciseras under förhandlingarna.
Löneavtalet ska tillföras skrivningar som säkrar att:
o de tre vägarna för löneöversyn görs likvärdiga
o de tre förhandlingsordningarna förtydligas
o bilaga 6 ges kollektivavtalsstatus
o individuella lönesamtal genomförs inför varje löneöversyn oavsett vägval
o kända och verksamhetsanpassade kriterier tillämpas vid löneöversynen
o lönespridningen ökar.
Arbetstid
Lärares tid för den enskilde eleven har minskat i takt med att lärares undervisningspensum ökat till att omfatta fler elever och klasser eller större grupper och i takt med att lärare fått en rad nya arbetsuppgifter utöver undervisningen. Samtidigt visar OECD:s internationella jämförelser och Skolverkets rapporter att kvaliteten i den svenska grundskolan sjunker och färre elever når målen för sin utbildning.
Varje verksamhet är unik och kräver sina särskilda förutsättningar för att hålla hög kvalitet. Lärares undervisning är unik i den bemärkelsen att varje ytterligare elev och undervisningsuppdrag genererar ett ytterligare behov av tid för planering och uppföljning.
Lärares arbetstid måste därmed balanseras utifrån deras tydliga och avgränsade undervisningsuppdrag och organiseras på ett sätt som bidrar till att varje enskild elev når målen för sin utbildning.
- Avtalet ska tillföras regler som begränsar mängden undervisning.
- Ökad tid för planering, uppföljning och för- och efterarbete ska säkras i - respektive skolform.
Kompetensutveckling
Goda utvecklingsmöjligheter är en förutsättning för att behålla utbildade och kompetenta lärare i yrket och för att upprätthålla kvalitet i verksamheten.
- Lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare ska garanteras en miniminivå för kompetensutveckling varje år.
- Parterna ska lokalt träffa överenskommelser om hur resurserna för kompetensutveckling ska användas för att få bästa kvalitet i undervisningen och för att tillgodose det individuella utvecklingsbehovet.
- Personliga kompetensutvecklingsplaner ska upprättas årligen.
- Avtalet ska tillföras regleringar om hur lärare ska kunna genomföra forskarutbildning inom anställningens ram. Disputerade lärare ska garanteras tid för forskning i anställningen.
- Ledighet för studier inom Lärarlyftet och Förskolelyftet ska berättiga till samtliga löne- och anställningsförmåner som om utbildningen hade genomförts i tjänsten.
Allmänna bestämmelser
Det kommunala avtalsområdet kommer att ha stora behov av att rekrytera kvalificerad personal under kommande år. Anställningsvillkoren ska framstå som attraktiva för unga, välutbildade arbetstagare.
- Kompetensutveckling som äger rum inom ramen för anställningen ska ersättas på samma villkor som andra arbetsuppgifter.
- Besök i hälso- och sjukvården som syftar till att bibehålla eller återställa arbetsförmågan ska få ske på arbetstid med bibehållna förmåner. Detsamma ska gälla besök hos MVC för blivande föräldrar.
- Föräldrapenningtillägget ska utgöra 10 % av månadslönen under minst sex månader för den som varit anställd i minst ett år. Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning ska utfyllnad över taket i föräldraförsäkringen ske.
- Bilaga L till Allmänna Bestämmelser ska utgå ur avtalet.
- Särskilda ersättningar ska följa löneutvecklingen och ska därför utgå som andel av månadslönen.
Parternas ansvarstagande
Ett gemensamt ansvarstagande för avtalets efterföljd stärker tillit och legitimitet.
- De centrala parterna ska i avtalet förbinda sig till ett aktivt agerande för att tillse att den lokala tillämpningen av det centrala avtalets intentioner, framför allt beträffande lön och arbetstid, efterlevs.
- En väsentlig faktor för genomförandet av ett avtal är att skolledarna ges förutsättningar för sitt uppdrag.
Avslutning
Lärarnas Samverkansråd förbehåller sig rätten att komplettera yrkandena under förhandlingarna.
RR prövar rätten till reseersättning för gymnasieelev
Från Norstedts Juridik/
Har en gymnasieelev som studerar i en annan kommun rätt till ersättning från sin hemkommun för resor mellan skola och bostad? Den frågan ska Regeringsrätten nu pröva.
En tonårsflicka flyttade från Värmland till Göteborg för att studera vid ett idrottsgymnasium. Hon ansökte därefter från sin hemkommun om ersättning för kostnader för sina dagliga resor mellan skolan och bostaden i Göteborg. Avståndet däremellan var mer än sex kilometer. Då hemkommunen nekade henne ersättning överklagade hon med framgång till länsrätten, som ansåg att hon hade rätt till den sökta ersättningen.
Kommunen överklagade till kammarrätten men utan framgång. Enligt kammarrätten var frågan i målet vilken innebörd begreppet "bostad" har i lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. Begreppet är inte närmare definierat i lagen eller i lagens förarbeten. Kammarrätten kom fram till att med bostad ska avses den plats där eleven har sitt faktiska boende under studietiden. Mot den bakgrunden var det fel av kommunen att avslå flickans begäran om reseersättning.
Sedan kommunen drivit målet vidare till högsta instans har nu Regeringsrätten meddelat prövningstillstånd.
Har en gymnasieelev som studerar i en annan kommun rätt till ersättning från sin hemkommun för resor mellan skola och bostad? Den frågan ska Regeringsrätten nu pröva.
En tonårsflicka flyttade från Värmland till Göteborg för att studera vid ett idrottsgymnasium. Hon ansökte därefter från sin hemkommun om ersättning för kostnader för sina dagliga resor mellan skolan och bostaden i Göteborg. Avståndet däremellan var mer än sex kilometer. Då hemkommunen nekade henne ersättning överklagade hon med framgång till länsrätten, som ansåg att hon hade rätt till den sökta ersättningen.
Kommunen överklagade till kammarrätten men utan framgång. Enligt kammarrätten var frågan i målet vilken innebörd begreppet "bostad" har i lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. Begreppet är inte närmare definierat i lagen eller i lagens förarbeten. Kammarrätten kom fram till att med bostad ska avses den plats där eleven har sitt faktiska boende under studietiden. Mot den bakgrunden var det fel av kommunen att avslå flickans begäran om reseersättning.
Sedan kommunen drivit målet vidare till högsta instans har nu Regeringsrätten meddelat prövningstillstånd.
onsdag 16 december 2009
SKLs yrkande
Lärarnas Samverkansråd har idag tagit emot SKLs ”Mål och inriktning – Avtal 10” (yrkande) i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal den 1 april 2010.
”Mål och inriktning – Avtal 10” innehåller i huvudsak följande:
• Avtalsperiodens längd
Lång avtalsperiod eftersträvas, gärna tillsvidareavtal.
• Lön
Avtalen ska ge kommuner och landsting utrymme för lokal lönebildning med individuell och differentierad lönesättning. För SKL innebär detta att de centrala löneavtalen inte ska innehålla procentangivelser för löneutfall, utan löneutfallets storlek ska avgöras lokalt. Inriktningen ska vara att lönebildningen alltmer och för allt fler hanteras i dialog chef – medarbetare. Löneavtalen ska inte innehålla individuellt garanterade löneökningar.
• Arbetstid
Följande ändringar föreslås i Bilaga M ”Arbetstider m.m. för lärare”
o Tillämpningsområdet förändras så att verksamhetens behov blir avgörande för om ferieanställning eller semesteranställning ska vara tillämpligt.
o Den reglerade arbetstiden ändras från 1 360 timmar till högst 1 552 timmar där tiden för undervisning kan variera.
• Övrigt
Avsikten är att inom ramen för Avtal 10 träffa en gemensam principöverenskommelse om helt avgiftsbestämd pension samt att förhandlingarna även ska omfatta omställningsavtal. Enligt SKL ska LAS regler om uppsägningstider tillämpas och därmed ersätta AB:s mera fördelaktiga regler.
”Mål och inriktning – Avtal 10” innehåller i huvudsak följande:
• Avtalsperiodens längd
Lång avtalsperiod eftersträvas, gärna tillsvidareavtal.
• Lön
Avtalen ska ge kommuner och landsting utrymme för lokal lönebildning med individuell och differentierad lönesättning. För SKL innebär detta att de centrala löneavtalen inte ska innehålla procentangivelser för löneutfall, utan löneutfallets storlek ska avgöras lokalt. Inriktningen ska vara att lönebildningen alltmer och för allt fler hanteras i dialog chef – medarbetare. Löneavtalen ska inte innehålla individuellt garanterade löneökningar.
• Arbetstid
Följande ändringar föreslås i Bilaga M ”Arbetstider m.m. för lärare”
o Tillämpningsområdet förändras så att verksamhetens behov blir avgörande för om ferieanställning eller semesteranställning ska vara tillämpligt.
o Den reglerade arbetstiden ändras från 1 360 timmar till högst 1 552 timmar där tiden för undervisning kan variera.
• Övrigt
Avsikten är att inom ramen för Avtal 10 träffa en gemensam principöverenskommelse om helt avgiftsbestämd pension samt att förhandlingarna även ska omfatta omställningsavtal. Enligt SKL ska LAS regler om uppsägningstider tillämpas och därmed ersätta AB:s mera fördelaktiga regler.
måndag 14 december 2009
Skyddskommittén
Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. I skyddskommittén skall behandlas frågor om
1. företagshälsovård,
2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §,
3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation,
4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall,
5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön,
6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället.
Skyddskommitténs uppgifter
Genom 1973 års arbetarskyddsreform slogs fast att skyddskommittén skall ha en central position i skyddsverksamheten. Arbetsmiljölagen bygger på samma synsätt.
Skyddskommitténs grundläggande uppgifter anges i 9 §. Paragrafens utformning ändrades den 1 juli 1991. Det framhölls härvid att en utveckling av samverkanssystemet bör utgå från arbetsgivarens ansvar samtidigt som systemet säkerställer ett reellt inflytande för arbetstagarna.
I paragrafens första mening ändrades den tidigare lydelsen ”Skyddskommitté skall planera och övervaka skyddsarbetet” till ”Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet ... samt följa arbetets genomförande”. Avsikten med denna ändring var att förtydliga att huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet ligger i arbetsgivarens linjeorganisation (jfr kommentaren till 3 kap. 2 a §).
I prop. 1990/91:140 s.54 anmärks att skyddskommittén i många fall i praktiken övertagit arbetsgivarens huvudansvar, vilket aldrig varit avsikten, och att detaljfrågor har kunnat remitteras till kommittén i stället för att lösas i linjen på arbetsledarnivå. Mot detta ställs att skyddskommitténs roll i förhållande till linjeorganisationen måste renodlas.
Kommitténs rätta roll är att vara pådrivande och policyskapande i övergripande frågor och att delta i planering, kontroll och uppföljning av arbetsmiljöarbetet.
Skyddskommitténs arbetsområde spänner över hela det vidgade arbetarskyddsfältet enligt arbetsmiljölagstiftningen. Kommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. Uppgifterna omfattar därmed arbetsstället över huvud och arbetsmiljöförhållandena där. Även arbetstidsfrågorna hör hit, oaktat reglerna om raster, pauser, nattvila och veckovila har förts över till arbetstidslagen. För skyddskommitté på fartyg tillkommer av sjösäkerhetsskäl bevakning av beslut eller föreskrifter om fartygets bemanning.
I olika punkter anges i paragrafen en del viktiga frågor som hör till skyddskommitténs område.
I punkt 1 nämns företagshälsovården som är ett viktigt inslag i modernt arbetarskydd och en förutsättning för en effektiv fortlöpande bevakning från den lokala skyddsorganisationens sida av arbetsmiljön på arbetsstället. Lagtexten markerar att frågor om företagshälsovård skall behandlas i skyddskommittén.
I arbetsmiljöförordningen (8 a §) framhålls att företrädare för företagshälsovården bör vara närvarande vid skyddskommitténs sammanträden. Naturligen är det den förebyggande verksamheten inom företagshälsovården som skyddskommitténs aktiviteter bör inriktas på. Företagshälsovården kan vara organiserad i form av en företagshälsovårdscentral gemensam för flera företag eller förvaltningar. I sådana fall är skyddskommittén på motsvarande sätt som vid inbyggd företagshälsovård samrådsorgan för planering och inriktning av den del av verksamheten som gäller det egna företagets eller den egna förvaltningens behov.
Fr.o.m. den 1 juli 1991 gäller enligt punkt 2 att i skyddskommittén skall behandlas frågor om handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §. I motiven uttalas i anslutning till denna punkt att det fackliga deltagandet i skyddskommittén bör koncentreras på att initiera frågor, medverka i arbetet med att ta fram handlingsplaner för arbetsmiljöns förbättring och övervaka genomförandet av planerna.
Skyddskommittén skall enligt punkt 3 och 4 delta i planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation liksom vid planering av användning av farliga ämnen. Innebörden härav och av motsvarande bestämmelse avseende skyddsombud (4 §) är att de anställdas inflytande i ett tidigt skede av behandlingen av arbetsmiljöfrågorna getts stöd i lagen. Liksom beträffande skyddsombud nämns fr.o.m. den 1 juli 1991 uttryckligen även arbetsorganisation, vilket utgör ett förtydligande tillägg jämfört med tidigare.
Även vad som i övrigt sagts under 4 § beträffande skyddsombuds deltagande i planeringen har motsvarande tillämpning för skyddskommitténs del. Detta gäller bl.a. frågan om de rättsliga garantierna för sådant deltagande.
Förhållandet till medbestämmandelagen har behandlats under kapitelrubriken.
Information och utbildning om arbetsmiljön är enligt punkt 5 frågor som skall handhas av skyddskommittén. Däri innefattas planering och förberedelser i övrigt av dessa verksamheter, åtgärder för genomförandet samt vid behov kontroll rörande effekterna av sådana insatser. Viktigt för skyddskommittén är att beakta introduktion och information samt skyddsfrågor i övrigt med hänsyn till invandrares särskilda förhållanden i språkligt eller annat avseende.
Skyddskommitténs uppgifter i utbildningsavseende vidareutvecklades i det tidigare gällande utbildningsavtalet mellan SAF, LO och PTK. Det angavs där att skyddskommittén fastställer utbildningsplanen, beslutar om vem eller vilka som skall genomgå utbildning, vilken utbildning som bör genomgås, under vilken tid och var utbildningen bör äga rum och vem som skall svara för och leda utbildningen.
Punkt 6. Som ett led i strävandena att hindra utslagning från arbetslivet skrevs år 1986 i 6 kap. 9 § in skyddskommitténs ansvar för att arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet bedrivs på arbetsstället. Enligt motiven (proposition 1984/85:89) bör det egentliga arbetet kunna bedrivas i partssammansatta anpassningsgrupper, under skyddskommitténs överinseende.
Företagshälsovården som skyddskommitténs opartiska expertorgan avses ha en central uppgift i anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förutsätts kunna få delta i överläggningar om rekrytering av äldre och handikappade med partsorgan på arbetsplatsen (Socialutskottets betänkande SoU 1984/85:13 s. 9). Enligt AFS 1994:1 bör arbetet med Arbetsanpassning och rehabilitering bedrivas i linjeorganisationen.
Till arbetsanpassning och rehabilitering hör bl.a. förebyggande åtgärder mot missbruk av alkohol och andra berusningsmedel i arbetslivet. På det statliga området har Statens arbetsmiljönämnd år 1986 gett ut skriften Att förhindra missbruk och utslagning. Skriften kan enligt vad som uttalats av riksdagens arbetsmarknadsutskott (AU 1989/90:7) tjäna som vägledning också utanför det statliga arbetsområdet. Arbetsmiljöverket har år 2007 gett ut skriften Missbruk i arbetslivet: hur man arbetar förebyggande med alkohol och droger.
Den 1 juli 1991 föreskrevs att arbetsgivaren skall ha ett direkt huvudansvar för anpassnings- och rehabiliteringsfrågor på arbetsstället (se kommentaren till 3 kap. 2 a § tredje stycket). Samtidigt ändrades bestämmelsen i förevarande paragraf om skyddskommitténs behandling av dessa frågor. På samma sätt som när det gäller det förebyggande arbetet skall det finnas ett systematiskt uppbyggt anpassnings- och rehabiliteringsarbete i linjen.
Skyddskommitténs ansvar i dessa frågor skall vara policyskapande, planerande, pådrivande och uppföljande.
Uppgifter enligt annan lagstiftning
Som anmärkts under 4 § skall den lokala skyddsorganisationen ha möjlighet att bevaka arbetsmiljösynpunkter i ett tidigt skede av ansöknings- eller anmälningsärende beträffande miljöfarlig verksamhet som avses i miljöbalken. Detta understryks genom föreskrift i 12 § arbetsmiljöförordningen om underrättelseskyldighet gentemot bl.a. skyddskommitté.
Vidare hänvisas till vad som sagts under 4 § beträffande skyddsorganisationens uppgifter enligt lagen om övervakningskameror.
Skyddskommittéledamöternas rätt till ledighet m.m.
Liksom skyddsombud har skyddskommittéledamot rätt till ledighet för uppdraget med bibehållna anställningsförmåner. Detta följer av 15 § jämfört med 5 §. Någon uttrycklig bestämmelse om skyddskommittéledamots rätt till information har inte tagits upp i lagstiftningen. Självfallet kan dock en sådan rätt följa av uppdraget. I detta avseende kan erinras om att minst ett skyddsombud skall ingå i kommittén och att detta ombud har en garanterad rätt att få del av alla för uppdraget behövliga handlingar och upplysningar (se 6 §).
Ledamot i skyddskommitté har på samma sätt som skyddsombud tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 §. Skyddskommittéledamot får lika litet som skyddsombud hindras från att fullgöra sina uppgifter eller ges försämrade arbetsförhållanden i anledning av sitt uppdrag. Genom hänvisningen i 15 § har förbudsregeln i 10 § samt därtill anslutande skadestånds- och rättegångsregler gjorts tillämpliga även för skyddskommittéledamot.
Handläggningsordning
Regler om handläggningsordningen i skyddskommittén finns i 9 § arbetsmiljöförordningen. Utgångspunkten är att arbetsgivarens och arbetstagarnas representanter i kommittén skall överlägga om och söka uppnå enighet i de frågor som omfattas av kommitténs kompetens. Kan parterna inte enas gäller att frågan utan dröjsmål skall hänskjutas till Arbetsmiljöverket om någon ledamot i kommittén begär det. Arbetsmiljöverket har sedan att pröva frågan i den mån den faller inom dess befogenhet.
Enligt lagstiftningen är således skyddskommittén att se som ett organ för parternas samråd, diskussioner och överläggningar i arbetsmiljöfrågor. Kommittén skall emellertid också kunna fatta beslut när enighet föreligger mellan parterna. Genom reglerna om att skyddskommittén skall innehålla företrädare från ömse sidor med beslutsbefogenheter främjas att skyddskommitténs beslut är så förankrade att de i realiteten blir bindande för respektive företag eller förvaltning. Det är vidare angeläget att genomförandet av skyddskommitténs beslut inte fördröjs. För att undvika fördröjning bör skyddskommitté i samband med beslut om viss åtgärd ange den tid eller det tidsprogram som gäller för beslutets verkställande (9 § förordningen).
På det kommunala området avses enligt överenskommelsen FAS 05 samverkansgrupper finnas på övergripande nivåer där det finns ett resultatansvar. Samverkansgrupper skall enligt överenskommelsen vara skyddskommitté i arbetsmiljölagens mening.
1. företagshälsovård,
2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §,
3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation,
4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall,
5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön,
6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället.
Skyddskommitténs uppgifter
Genom 1973 års arbetarskyddsreform slogs fast att skyddskommittén skall ha en central position i skyddsverksamheten. Arbetsmiljölagen bygger på samma synsätt.
Skyddskommitténs grundläggande uppgifter anges i 9 §. Paragrafens utformning ändrades den 1 juli 1991. Det framhölls härvid att en utveckling av samverkanssystemet bör utgå från arbetsgivarens ansvar samtidigt som systemet säkerställer ett reellt inflytande för arbetstagarna.
I paragrafens första mening ändrades den tidigare lydelsen ”Skyddskommitté skall planera och övervaka skyddsarbetet” till ”Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet ... samt följa arbetets genomförande”. Avsikten med denna ändring var att förtydliga att huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet ligger i arbetsgivarens linjeorganisation (jfr kommentaren till 3 kap. 2 a §).
I prop. 1990/91:140 s.54 anmärks att skyddskommittén i många fall i praktiken övertagit arbetsgivarens huvudansvar, vilket aldrig varit avsikten, och att detaljfrågor har kunnat remitteras till kommittén i stället för att lösas i linjen på arbetsledarnivå. Mot detta ställs att skyddskommitténs roll i förhållande till linjeorganisationen måste renodlas.
Kommitténs rätta roll är att vara pådrivande och policyskapande i övergripande frågor och att delta i planering, kontroll och uppföljning av arbetsmiljöarbetet.
Skyddskommitténs arbetsområde spänner över hela det vidgade arbetarskyddsfältet enligt arbetsmiljölagstiftningen. Kommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. Uppgifterna omfattar därmed arbetsstället över huvud och arbetsmiljöförhållandena där. Även arbetstidsfrågorna hör hit, oaktat reglerna om raster, pauser, nattvila och veckovila har förts över till arbetstidslagen. För skyddskommitté på fartyg tillkommer av sjösäkerhetsskäl bevakning av beslut eller föreskrifter om fartygets bemanning.
I olika punkter anges i paragrafen en del viktiga frågor som hör till skyddskommitténs område.
I punkt 1 nämns företagshälsovården som är ett viktigt inslag i modernt arbetarskydd och en förutsättning för en effektiv fortlöpande bevakning från den lokala skyddsorganisationens sida av arbetsmiljön på arbetsstället. Lagtexten markerar att frågor om företagshälsovård skall behandlas i skyddskommittén.
I arbetsmiljöförordningen (8 a §) framhålls att företrädare för företagshälsovården bör vara närvarande vid skyddskommitténs sammanträden. Naturligen är det den förebyggande verksamheten inom företagshälsovården som skyddskommitténs aktiviteter bör inriktas på. Företagshälsovården kan vara organiserad i form av en företagshälsovårdscentral gemensam för flera företag eller förvaltningar. I sådana fall är skyddskommittén på motsvarande sätt som vid inbyggd företagshälsovård samrådsorgan för planering och inriktning av den del av verksamheten som gäller det egna företagets eller den egna förvaltningens behov.
Fr.o.m. den 1 juli 1991 gäller enligt punkt 2 att i skyddskommittén skall behandlas frågor om handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §. I motiven uttalas i anslutning till denna punkt att det fackliga deltagandet i skyddskommittén bör koncentreras på att initiera frågor, medverka i arbetet med att ta fram handlingsplaner för arbetsmiljöns förbättring och övervaka genomförandet av planerna.
Skyddskommittén skall enligt punkt 3 och 4 delta i planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation liksom vid planering av användning av farliga ämnen. Innebörden härav och av motsvarande bestämmelse avseende skyddsombud (4 §) är att de anställdas inflytande i ett tidigt skede av behandlingen av arbetsmiljöfrågorna getts stöd i lagen. Liksom beträffande skyddsombud nämns fr.o.m. den 1 juli 1991 uttryckligen även arbetsorganisation, vilket utgör ett förtydligande tillägg jämfört med tidigare.
Även vad som i övrigt sagts under 4 § beträffande skyddsombuds deltagande i planeringen har motsvarande tillämpning för skyddskommitténs del. Detta gäller bl.a. frågan om de rättsliga garantierna för sådant deltagande.
Förhållandet till medbestämmandelagen har behandlats under kapitelrubriken.
Information och utbildning om arbetsmiljön är enligt punkt 5 frågor som skall handhas av skyddskommittén. Däri innefattas planering och förberedelser i övrigt av dessa verksamheter, åtgärder för genomförandet samt vid behov kontroll rörande effekterna av sådana insatser. Viktigt för skyddskommittén är att beakta introduktion och information samt skyddsfrågor i övrigt med hänsyn till invandrares särskilda förhållanden i språkligt eller annat avseende.
Skyddskommitténs uppgifter i utbildningsavseende vidareutvecklades i det tidigare gällande utbildningsavtalet mellan SAF, LO och PTK. Det angavs där att skyddskommittén fastställer utbildningsplanen, beslutar om vem eller vilka som skall genomgå utbildning, vilken utbildning som bör genomgås, under vilken tid och var utbildningen bör äga rum och vem som skall svara för och leda utbildningen.
Punkt 6. Som ett led i strävandena att hindra utslagning från arbetslivet skrevs år 1986 i 6 kap. 9 § in skyddskommitténs ansvar för att arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet bedrivs på arbetsstället. Enligt motiven (proposition 1984/85:89) bör det egentliga arbetet kunna bedrivas i partssammansatta anpassningsgrupper, under skyddskommitténs överinseende.
Företagshälsovården som skyddskommitténs opartiska expertorgan avses ha en central uppgift i anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förutsätts kunna få delta i överläggningar om rekrytering av äldre och handikappade med partsorgan på arbetsplatsen (Socialutskottets betänkande SoU 1984/85:13 s. 9). Enligt AFS 1994:1 bör arbetet med Arbetsanpassning och rehabilitering bedrivas i linjeorganisationen.
Till arbetsanpassning och rehabilitering hör bl.a. förebyggande åtgärder mot missbruk av alkohol och andra berusningsmedel i arbetslivet. På det statliga området har Statens arbetsmiljönämnd år 1986 gett ut skriften Att förhindra missbruk och utslagning. Skriften kan enligt vad som uttalats av riksdagens arbetsmarknadsutskott (AU 1989/90:7) tjäna som vägledning också utanför det statliga arbetsområdet. Arbetsmiljöverket har år 2007 gett ut skriften Missbruk i arbetslivet: hur man arbetar förebyggande med alkohol och droger.
Den 1 juli 1991 föreskrevs att arbetsgivaren skall ha ett direkt huvudansvar för anpassnings- och rehabiliteringsfrågor på arbetsstället (se kommentaren till 3 kap. 2 a § tredje stycket). Samtidigt ändrades bestämmelsen i förevarande paragraf om skyddskommitténs behandling av dessa frågor. På samma sätt som när det gäller det förebyggande arbetet skall det finnas ett systematiskt uppbyggt anpassnings- och rehabiliteringsarbete i linjen.
Skyddskommitténs ansvar i dessa frågor skall vara policyskapande, planerande, pådrivande och uppföljande.
Uppgifter enligt annan lagstiftning
Som anmärkts under 4 § skall den lokala skyddsorganisationen ha möjlighet att bevaka arbetsmiljösynpunkter i ett tidigt skede av ansöknings- eller anmälningsärende beträffande miljöfarlig verksamhet som avses i miljöbalken. Detta understryks genom föreskrift i 12 § arbetsmiljöförordningen om underrättelseskyldighet gentemot bl.a. skyddskommitté.
Vidare hänvisas till vad som sagts under 4 § beträffande skyddsorganisationens uppgifter enligt lagen om övervakningskameror.
Skyddskommittéledamöternas rätt till ledighet m.m.
Liksom skyddsombud har skyddskommittéledamot rätt till ledighet för uppdraget med bibehållna anställningsförmåner. Detta följer av 15 § jämfört med 5 §. Någon uttrycklig bestämmelse om skyddskommittéledamots rätt till information har inte tagits upp i lagstiftningen. Självfallet kan dock en sådan rätt följa av uppdraget. I detta avseende kan erinras om att minst ett skyddsombud skall ingå i kommittén och att detta ombud har en garanterad rätt att få del av alla för uppdraget behövliga handlingar och upplysningar (se 6 §).
Ledamot i skyddskommitté har på samma sätt som skyddsombud tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 §. Skyddskommittéledamot får lika litet som skyddsombud hindras från att fullgöra sina uppgifter eller ges försämrade arbetsförhållanden i anledning av sitt uppdrag. Genom hänvisningen i 15 § har förbudsregeln i 10 § samt därtill anslutande skadestånds- och rättegångsregler gjorts tillämpliga även för skyddskommittéledamot.
Handläggningsordning
Regler om handläggningsordningen i skyddskommittén finns i 9 § arbetsmiljöförordningen. Utgångspunkten är att arbetsgivarens och arbetstagarnas representanter i kommittén skall överlägga om och söka uppnå enighet i de frågor som omfattas av kommitténs kompetens. Kan parterna inte enas gäller att frågan utan dröjsmål skall hänskjutas till Arbetsmiljöverket om någon ledamot i kommittén begär det. Arbetsmiljöverket har sedan att pröva frågan i den mån den faller inom dess befogenhet.
Enligt lagstiftningen är således skyddskommittén att se som ett organ för parternas samråd, diskussioner och överläggningar i arbetsmiljöfrågor. Kommittén skall emellertid också kunna fatta beslut när enighet föreligger mellan parterna. Genom reglerna om att skyddskommittén skall innehålla företrädare från ömse sidor med beslutsbefogenheter främjas att skyddskommitténs beslut är så förankrade att de i realiteten blir bindande för respektive företag eller förvaltning. Det är vidare angeläget att genomförandet av skyddskommitténs beslut inte fördröjs. För att undvika fördröjning bör skyddskommitté i samband med beslut om viss åtgärd ange den tid eller det tidsprogram som gäller för beslutets verkställande (9 § förordningen).
På det kommunala området avses enligt överenskommelsen FAS 05 samverkansgrupper finnas på övergripande nivåer där det finns ett resultatansvar. Samverkansgrupper skall enligt överenskommelsen vara skyddskommitté i arbetsmiljölagens mening.
söndag 6 december 2009
Arbeta efter 67?
Från Jusektidningen är följande text hämtad/ LGB
Idag finns ingen rätt att vara anställd efter fyllda 67. En kommande lagstiftning mot åldersdiskriminering kommer att ändra på detta och ge möjligheten att fortsätta arbeta så länge det är fysiskt och psykiskt möjligt.
I EU:s arbetslivsdirektiv från år 2000 finns krav på förbud mot all slags diskriminering i arbetslivet. Arbetet med att implementera detta i svensk lagstiftning har påbörjats och tidsfristen från EU går ut i december 2006. Då bör de nya reglerna ha trätt i kraft.
Ett av förbuden blir ett allmänt förbud mot diskriminering på grund av ålder.
–Det är ett helt nytt område för svensk del och frågan är vad det kan tänkas innebära. Sveriges lagstiftning innehåller många åldersgränser, inte minst inom socialförsäkringsområdet, och en del av dem kommer att försvinna. Även åldersgränser i kollektivavtal kan bli olagliga, säger Niklas Bruun, professor i arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm och vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors.
Diskrimineringskommittén, som tillsattes 2002, har fått i uppdrag av regeringen att ta ett helhetsgrepp om vilka regler som behövs mot diskriminering i och utanför arbetslivet.
Det berör både de förbud mot diskriminering som redan finns, och de regler som måste läggas till för att uppfylla EU:s krav på förbud mot diskriminering i arbetslivet. Kommittén ska presentera ett betänkande senare i år och arbetet ska slutredovisas nästa år.
–Det kommer troligen att bli fråga om en helhetslagstiftning som behandlar all slags diskriminering. Men en sådan är svår att genomföra, säger Niklas Bruun.
Den kommer sannolikt att se ut som jämställdhetslagen, men reglera en lång rad olika diskrimineringsgrunder vid sidan av kön; som etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. I så fall kanske också strukturen på övervakande myndigheter ändras. Kanske ges de nuvarande ombudsmännen allmänna övervakningsuppdrag som diskrimineringsombudsmän.
Arbetsdomstolen avgör
Niklas Bruun tror att det blir arbetsdomstolen (AD) som också i fortsättningen kommer att avgöra tvister inom arbetslivet, även om Jämo har kritiserat partsintressena i AD för att denna konstruktion inte gynnar jämställdhet.
Än finns ingen systematisk genomgång av vilka lagar och avtal som skulle behöva ändras för att uppfylla ett förbud mot åldersdiskriminering. Helt klart är att åldersgränserna i Lagen om anställningsskydd, LAS, måste bort.
Här finns regler som skyddar anställningstryggheten till och med 67 år och då gäller omvänt att därefter behöver arbetsgivaren inte någon motivering för att säga upp en person, konstaterar han.
Åldersdiskriminering kan gälla alla åldrar och det ska inte heller vara diskriminerande för yngre om man främjar äldres intressen.
–Ett av problemen om man vill gynna äldre är att yngre kan bli missgynnade, fortsätter Niklas Bruun. Men ungdomar kan få nytta av ett förbud mot åldersdiskriminering. Jag ser en tendens till att unga missgynnas idag.
Frågan om förbud mot åldersdiskriminering har aktualiserats från EU, som en del i arbetet mot diskriminering i alla former. Det finns redan förbud mot åldersdiskriminering i några länder, som exempelvis Storbritannien och Kanada.
–Erfarenheterna från dessa länder visar att det förekommer mycket dold diskriminering som en lagstiftning kan dra fram i ljuset.
Lagstiftningen kommer exempelvis ge möjligheter att i domstol undersöka om åldersdiskriminering har förekommit vid tjänstetillsättningar.
–Jag ser inte åldersdiskriminering som en stor praktisk fråga utan mer som en principiellt viktig fråga. Det finns säkert enskilda människor som vill fortsätta arbeta länge, men de är en minoritet, om man tänker på hur folk väljer att göra idag.
Orka till 65
Det är inte något djärvt antagande att rätten att arbeta vidare efter
pensionsåldern är mer intressant för högutbildade än för lågutbildade. Problemen för de allra flesta medelålders och äldre handlar ju snarare om att orka arbeta fram till 65 eller att kunna få ett nytt arbete efter 50, än om risken att tvingas sluta efter 67.
–Att äldre får möjlighet att vara kvar kommer inte att påverka de ungas möjligheter på arbetsmarknaden generellt, för det kommer inte att handla om många personer.
En viktig effekt blir att schematiska åldersgränser kommer att försvinna. Idag får man inte utföra en del arbeten av säkerhetsskäl efter en viss ålder. Tanken är att fasta åldersgränser ska bort och istället ska kapacitet och förmåga prövas individuellt.
Av alla åtgärder mot diskriminering i arbetslivet som ska genomföras kommer det troligen att ta längst tid för just åldersdiskriminering, eftersom det finns många praktiska svårigheter i att genomföra ett förbud.
– Det kommer att dyka upp fall man inte tänkt på, som pensionsrättigheter och åldersrelaterade sociala förmåner som kanske måste ändras, säger Niklas Bruun. Varken unga eller äldre får missgynnas.
Nära pensionsåldern
När universiteten expanderade kraftigt under 60- och 70-talen anställdes många som nu närmar sig pensionsåldern. Den åldersfördelningen avspeglas bland SULF-medlemmarna och gäller också den offentliga sektorn som helhet.
De kommande åren väntas omfattande pensioneringar och de är nödvändiga för att de unga doktoranderna ska ha lediga tjänster att söka, nu när högskolesektorn inte växer.
Kommer regler mot åldersdiskriminering att medföra att de kommande pensioneringarna inte blir av? Det tror inte SULF:s förhandlingschef Björn Birath.
–Det finns inga tendenser till att många vill stanna kvar särskilt länge. Det är klart att marginellt kan det påverka, men det blir knappast någon drastisk ändring.
Det är både och, när det gäller viljan att stanna kvar inom universitet och högskolor efter 65 och använda rätten att stanna till 67. Mest intresserade är professorer och en del lektorer.
–De flesta av SULF:s medlemmar orkar arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Den yrkesgrupp som är mest drabbad av att bli utsliten i förtid är adjunkterna, där många vill använda möjligheten till att få delpension från 61 års ålder, som ges enligt avtalet från 2003.
Ett diskriminerande inslag
Björn Birath tror inte att det finns några åldersgränser inom avtalen som måste bort för att de är diskriminerande.
Men ett diskriminerande inslag finns: Det kostar mer i pensionsavgifter att anställa en äldre person än en yngre.
–Det har påverkat benägenheten att anställa äldre. Det nya avtalet från 2003 har minskat skillnaden i kostnader, men det finns fortfarande påtagliga marginaleffekter.
Björn Birath menar att det kommer ta lång tid innan dessa regler blir genomförda så att någon kan börja hävda rätten att fortsätta vara anställd efter 67.
–Hittills har Sverige tagit lång tid på sig att implementera nya EU-regler och jag tror det kommer att dröja innan regler mot åldersdiskriminering blir verklighet.
ANNIKA GRANSTEDT
Idag finns ingen rätt att vara anställd efter fyllda 67. En kommande lagstiftning mot åldersdiskriminering kommer att ändra på detta och ge möjligheten att fortsätta arbeta så länge det är fysiskt och psykiskt möjligt.
I EU:s arbetslivsdirektiv från år 2000 finns krav på förbud mot all slags diskriminering i arbetslivet. Arbetet med att implementera detta i svensk lagstiftning har påbörjats och tidsfristen från EU går ut i december 2006. Då bör de nya reglerna ha trätt i kraft.
Ett av förbuden blir ett allmänt förbud mot diskriminering på grund av ålder.
–Det är ett helt nytt område för svensk del och frågan är vad det kan tänkas innebära. Sveriges lagstiftning innehåller många åldersgränser, inte minst inom socialförsäkringsområdet, och en del av dem kommer att försvinna. Även åldersgränser i kollektivavtal kan bli olagliga, säger Niklas Bruun, professor i arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm och vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors.
Diskrimineringskommittén, som tillsattes 2002, har fått i uppdrag av regeringen att ta ett helhetsgrepp om vilka regler som behövs mot diskriminering i och utanför arbetslivet.
Det berör både de förbud mot diskriminering som redan finns, och de regler som måste läggas till för att uppfylla EU:s krav på förbud mot diskriminering i arbetslivet. Kommittén ska presentera ett betänkande senare i år och arbetet ska slutredovisas nästa år.
–Det kommer troligen att bli fråga om en helhetslagstiftning som behandlar all slags diskriminering. Men en sådan är svår att genomföra, säger Niklas Bruun.
Den kommer sannolikt att se ut som jämställdhetslagen, men reglera en lång rad olika diskrimineringsgrunder vid sidan av kön; som etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. I så fall kanske också strukturen på övervakande myndigheter ändras. Kanske ges de nuvarande ombudsmännen allmänna övervakningsuppdrag som diskrimineringsombudsmän.
Arbetsdomstolen avgör
Niklas Bruun tror att det blir arbetsdomstolen (AD) som också i fortsättningen kommer att avgöra tvister inom arbetslivet, även om Jämo har kritiserat partsintressena i AD för att denna konstruktion inte gynnar jämställdhet.
Än finns ingen systematisk genomgång av vilka lagar och avtal som skulle behöva ändras för att uppfylla ett förbud mot åldersdiskriminering. Helt klart är att åldersgränserna i Lagen om anställningsskydd, LAS, måste bort.
Här finns regler som skyddar anställningstryggheten till och med 67 år och då gäller omvänt att därefter behöver arbetsgivaren inte någon motivering för att säga upp en person, konstaterar han.
Åldersdiskriminering kan gälla alla åldrar och det ska inte heller vara diskriminerande för yngre om man främjar äldres intressen.
–Ett av problemen om man vill gynna äldre är att yngre kan bli missgynnade, fortsätter Niklas Bruun. Men ungdomar kan få nytta av ett förbud mot åldersdiskriminering. Jag ser en tendens till att unga missgynnas idag.
Frågan om förbud mot åldersdiskriminering har aktualiserats från EU, som en del i arbetet mot diskriminering i alla former. Det finns redan förbud mot åldersdiskriminering i några länder, som exempelvis Storbritannien och Kanada.
–Erfarenheterna från dessa länder visar att det förekommer mycket dold diskriminering som en lagstiftning kan dra fram i ljuset.
Lagstiftningen kommer exempelvis ge möjligheter att i domstol undersöka om åldersdiskriminering har förekommit vid tjänstetillsättningar.
–Jag ser inte åldersdiskriminering som en stor praktisk fråga utan mer som en principiellt viktig fråga. Det finns säkert enskilda människor som vill fortsätta arbeta länge, men de är en minoritet, om man tänker på hur folk väljer att göra idag.
Orka till 65
Det är inte något djärvt antagande att rätten att arbeta vidare efter
pensionsåldern är mer intressant för högutbildade än för lågutbildade. Problemen för de allra flesta medelålders och äldre handlar ju snarare om att orka arbeta fram till 65 eller att kunna få ett nytt arbete efter 50, än om risken att tvingas sluta efter 67.
–Att äldre får möjlighet att vara kvar kommer inte att påverka de ungas möjligheter på arbetsmarknaden generellt, för det kommer inte att handla om många personer.
En viktig effekt blir att schematiska åldersgränser kommer att försvinna. Idag får man inte utföra en del arbeten av säkerhetsskäl efter en viss ålder. Tanken är att fasta åldersgränser ska bort och istället ska kapacitet och förmåga prövas individuellt.
Av alla åtgärder mot diskriminering i arbetslivet som ska genomföras kommer det troligen att ta längst tid för just åldersdiskriminering, eftersom det finns många praktiska svårigheter i att genomföra ett förbud.
– Det kommer att dyka upp fall man inte tänkt på, som pensionsrättigheter och åldersrelaterade sociala förmåner som kanske måste ändras, säger Niklas Bruun. Varken unga eller äldre får missgynnas.
Nära pensionsåldern
När universiteten expanderade kraftigt under 60- och 70-talen anställdes många som nu närmar sig pensionsåldern. Den åldersfördelningen avspeglas bland SULF-medlemmarna och gäller också den offentliga sektorn som helhet.
De kommande åren väntas omfattande pensioneringar och de är nödvändiga för att de unga doktoranderna ska ha lediga tjänster att söka, nu när högskolesektorn inte växer.
Kommer regler mot åldersdiskriminering att medföra att de kommande pensioneringarna inte blir av? Det tror inte SULF:s förhandlingschef Björn Birath.
–Det finns inga tendenser till att många vill stanna kvar särskilt länge. Det är klart att marginellt kan det påverka, men det blir knappast någon drastisk ändring.
Det är både och, när det gäller viljan att stanna kvar inom universitet och högskolor efter 65 och använda rätten att stanna till 67. Mest intresserade är professorer och en del lektorer.
–De flesta av SULF:s medlemmar orkar arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Den yrkesgrupp som är mest drabbad av att bli utsliten i förtid är adjunkterna, där många vill använda möjligheten till att få delpension från 61 års ålder, som ges enligt avtalet från 2003.
Ett diskriminerande inslag
Björn Birath tror inte att det finns några åldersgränser inom avtalen som måste bort för att de är diskriminerande.
Men ett diskriminerande inslag finns: Det kostar mer i pensionsavgifter att anställa en äldre person än en yngre.
–Det har påverkat benägenheten att anställa äldre. Det nya avtalet från 2003 har minskat skillnaden i kostnader, men det finns fortfarande påtagliga marginaleffekter.
Björn Birath menar att det kommer ta lång tid innan dessa regler blir genomförda så att någon kan börja hävda rätten att fortsätta vara anställd efter 67.
–Hittills har Sverige tagit lång tid på sig att implementera nya EU-regler och jag tror det kommer att dröja innan regler mot åldersdiskriminering blir verklighet.
ANNIKA GRANSTEDT
torsdag 26 november 2009
Min arbetsgivare säger att alla arbetsplatskonflikter skall lösas internt – får jag då inte tala med media?
Det är inte tillåtet för offentliga arbetsgivare att i olika sammanhang göra uttalanden om att problem, konflikter och kritik skall lösas internt i stället för i massmedia. Sådana föreskrifter kan felaktigt ge arbetstagarna uppfattningen att man inte bara kan utan i första hand måste söka lösa kritik internt.
Kurt Junesjö - erkänd arbetsrättsjurist skriver:
Offentliganställda gott har formellt skydd för yttrandefriheten.
Anställda i statlig och kommunal verksamhet har grundlagsskyddad yttrande-, meddelar- och demonstrationsfrihet. En statlig och kommunal arbetsgivare gör alltså fel om han hindrar meningsyttringar, utom när det gäller sådana uppgifter som är sekretessbelagda i lag.
Regeringsformen(RF) och Tryckfrihetsförordningen (TF)är grundlagar. De innebär att de står över andra alla andra bestämmelser.
Regeringsformen RF är en av våra grundlagar. Enligt 2 kapitlet 1 §, har varje medborgare i Sverige yttrandefrihet. Det står också "envar fritt att meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift" som det lite gammaldags men ändå klart sägs i tryckfrihtetsförordningens (TF) 1 kapitlet 1 §.
TF är en annan av våra grundlagar, d.v.s. lagar som ska skydda demokratin.
De här bestämmelserna gäller direkt endast mellan det allmänna, d.v.s. mellan staten eller kommunen, och medborgarna.
Enligt grundlagarna är också en offentliganställd medborgare.
Stat och kommun får som arbetsgivare därför inte hindra sina anställda från att framföra sina åsikter vare sig muntligt, på möten, i demonstrationer eller genom att tala med tidningar, radio eller TV.
Skyddet för yttrandefriheten inom den offentliga sektorn har tillkommit i demokratins intresse. Allmänheten skall ha insyn i det allmännas verksamhet, så att mygel med makt och skattepengar kan förhindras.
Yttrandefriheten för offentliganställda får endast inskränkas genom bestämmelser i lag. Utöver BrB:s regler om t ex förtal och förolämpning är det SekrL som utgör den största inskränkningen. Lagen om företagshemligheter (FHL) kan dock i vissa fall vara tillämplig även på offentliganställda.
onsdag 25 november 2009
Kollektivavtal –en grundpelare i det facklig arbetet
Kollektivavtalet uppstod i Europa under senare delen av 1800-talet som ett uttryck för arbetstagarnas strävan att utjämna styrkeförhållandet till arbetsgivarna.
Decemberkompromissen i Sverige var en överenskommelse mellan LO och SAF i december 1906, då vissa av arbetarrörelsens krav tillgodosågs.
Överenskommelsen tillkom i en såväl internationellt som nationellt sett turbulent tid med starka motsättningar mellan arbetstagare och arbetsgivare.
I huvudsak innebar decemberkompromissen ett erkännande av arbetsgivarens rätt att leda och fördela och att fritt anställa och avskeda, men att respektera arbetarnas rätt att organisera sig.
År 1928 antog Riksdagen lagen om Kollektivavtal som föreskrev fredsplikt för part som är bunden av kollektivavtal. Fredsplikten avser både åtgärder för att åstadkomma förändringar i löpande kollektivavtal och tvister i enskilda ärenden rörande avtalets tillämpning eller tolkning.
Samtidigt inrättades Arbetsdomstolen (AD) som en sista instans för att slita tvister under pågående avtalsperiod.
Ett kollektivavtal är ett skriftligt undertecknat avtal mellan fackförening och arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation om vilka anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen.
Några exempel på områden som kollektivavtal påverkar och reglerar är:
- Löner
- Pensioner och försäkringar
- Semester
- Ersättning vid sjukdom och föräldraledighet
- Övertidersättning
- Social trygghet
- Arbetstid
- Kompetensutveckling
- Anställningsformer
- Inflytande ( tex Samverkan, FAS 05)
Utmärkande för det svenska kollektivavtalssystemet är dess civilrättsliga karaktär. Huvudprincipen är att det är arbetsmarknadens parter som i fria förhandlingar reglerar villkoren på arbetsmarknaden, inte staten genom lagstiftning.
Kollektivavtalet är juridiskt bindande för alla medlemmar i respektive organisation och är därmed lösningen på ett kollektivt problem där många står mot många. För löntagarna vore det mycket sämre att förhandla var och en för sig. Men även för arbetsgivaren är det en klar fördel att bara ha ett avtal som gäller samtliga anställda. Då vet arbetsgivaren att alla anställda arbetar när avtalet är underskrivet och inga konflikter hotar produktionen så länge avtalet gäller.
Kollektivavtalen i Sverige vinner bindande rättskraft som vilken annan civilrättslig kontraktshandling som helst, till skillnad från i många andra länder.
Där saknar ofta kollektivavtal egentlig rättskraft och är närmast att betrakta som en icke-bindande rekommendation till de enskilda rättssubjekten (det vill säga de enskilda arbetsgivarna och arbetstagarna), eller vinner rättskraft genom så kallad allmängiltigförklaring, det vill säga att staten genom särskilt beslut upphöjer kollektivavtalets regler till lag inom angivet avtalsområde.
Det senare tillämpas i elva av de femton "gamla" EU-länderna.
Den starka civilrättsliga ställningen för kollektivavtalen i Sverige är beroende av att staten inte bara tolererar den utan också understödjer den i lagverket.
Offentligrättsliga skyddsregler för löntagarna, till exempel arbetsmiljölagstiftningen eller särskilda regler för minderåriga, betraktas som förenliga med parternas frihet att i övrigt utan statlig inblandning träffa överenskommelser om alla frågor som rör förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Den svenska arbetsrätten är i huvudsak dispositiv vilket betyder att avtal tar över lag, till exempel vad gäller turordningsregler vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
I Sverige saknas lagstiftning om minimilöner, vilket finns i de flesta andra länder, då lönebildningen anses vara en angelägenhet för arbetsmarknadens parter.
Kollektivavtalens civilrättsliga karaktär betyder att ansvaret för att kontrollera att avtalen efterlevs helt vilar på arbetsmarknadens parter.
Dessa har etablerat förhandlingsordningar för tvistelösning av enskilda ärenden under pågående fredsplikt.
Tvist som inte kan lösas på en nivå lyfts till en högre nivå i parternas hierarkier.
Om tvist kvarstår efter central förhandling kan part väcka talan i Arbetsdomstolen, som är en specialdomstol för tvister rörande kollektivavtals tillämpning och andra frågor som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsdomstolens domar är tvingande (skadestånd) och kan inte överklagas.
Arbetsdomstolen (AD)
Dess 25 ledamöter utses av regeringen, varav 14 på förslag av arbetsmarknadens parter, med en mandattid om tre år.
I domslut deltar normalt sju ledamöter varav två är jurister, en oberoende sakkunnig i arbetsmarknadens förhållanden samt fyra av de ledamöter som nominerats av arbetsmarknadens parter.
Två från arbetsgivarsidan och två från arbetstagarsidan.
Endast arbetsmarknadens parter, eller enskild arbetsgivare som slutit kollektivavtal, kan väcka talan i Arbetsdomstolen.
Oorganiserad arbetstagare eller arbetstagare som inte har stöd i ärendet av sin fackliga organisation hänvisas till tingsrätt.
Tingsrättens dom i tvist rörande kollektivavtal kan dock av enskild överklagas till Arbetsdomstolen.
Kollektivavtalens starka civilrättsliga ställning i Sverige har i kombination med den höga organisationsgraden på både arbetstagarsidan (såväl vad gäller arbetare och tjänstemän) och arbetsgivarsidan skapat en stabiliserande maktbalans på den svenska arbetsmarknaden.
Från att i början av 1900-talet ha varit ett av länderna med mest arbetsmarknadskonflikter har Sverige sedan slutet av 1930-talet hört till de länder i världen som har minst bortfall av arbetsdagar till följd av konflikter.
I internationell jämförelse levererar systemet en hög grad av rättssäkerhet för löntagarna och stabila villkor för arbetsgivarna.
På senare tid har frågan uppkommit om det svenska kollektivavtalssystemet fullt ut är förenligt med EG-rätten.
Det handlar om implementeringen av bindande EU-direktiv som avser förhållanden på arbetsmarknaden.
Normalfallet i EU:s länder är att detta sker genom nationell lagstiftning.
Men då arbetsmarknaden är ett område som i Sverige huvudsakligen regleras av kollektivavtal gjorde den svenska regeringen en protokollsanteckning till avtalet om Sveriges inträde i EU med innebörden att direktiv som rör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare i Sverige kan implementeras genom parternas kollektivavtal.
Så har till exempel skett när det gäller direktiv om deltids- och visstidsanställdas rättigheter.
I Sverige täcks cirka 92 procent av de anställda av kollektivavtal. 3,3 miljoner anställda omfattas av kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, dvs. arbetsgivarförbund och arbetstagarförbund.
300 000 anställda omfattas av s. k. hängavtal, eller separatavtal, som ett företag tecknar med en facklig organisation.
Det finns cirka 600 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. Den privata sektorn svarar för den största antalet avtal.
Inom den offentliga sektorn är avtalen få, men de gäller fler anställda.
LGB
Decemberkompromissen i Sverige var en överenskommelse mellan LO och SAF i december 1906, då vissa av arbetarrörelsens krav tillgodosågs.
Överenskommelsen tillkom i en såväl internationellt som nationellt sett turbulent tid med starka motsättningar mellan arbetstagare och arbetsgivare.
I huvudsak innebar decemberkompromissen ett erkännande av arbetsgivarens rätt att leda och fördela och att fritt anställa och avskeda, men att respektera arbetarnas rätt att organisera sig.
År 1928 antog Riksdagen lagen om Kollektivavtal som föreskrev fredsplikt för part som är bunden av kollektivavtal. Fredsplikten avser både åtgärder för att åstadkomma förändringar i löpande kollektivavtal och tvister i enskilda ärenden rörande avtalets tillämpning eller tolkning.
Samtidigt inrättades Arbetsdomstolen (AD) som en sista instans för att slita tvister under pågående avtalsperiod.
Ett kollektivavtal är ett skriftligt undertecknat avtal mellan fackförening och arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation om vilka anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen.
Några exempel på områden som kollektivavtal påverkar och reglerar är:
- Löner
- Pensioner och försäkringar
- Semester
- Ersättning vid sjukdom och föräldraledighet
- Övertidersättning
- Social trygghet
- Arbetstid
- Kompetensutveckling
- Anställningsformer
- Inflytande ( tex Samverkan, FAS 05)
Utmärkande för det svenska kollektivavtalssystemet är dess civilrättsliga karaktär. Huvudprincipen är att det är arbetsmarknadens parter som i fria förhandlingar reglerar villkoren på arbetsmarknaden, inte staten genom lagstiftning.
Kollektivavtalet är juridiskt bindande för alla medlemmar i respektive organisation och är därmed lösningen på ett kollektivt problem där många står mot många. För löntagarna vore det mycket sämre att förhandla var och en för sig. Men även för arbetsgivaren är det en klar fördel att bara ha ett avtal som gäller samtliga anställda. Då vet arbetsgivaren att alla anställda arbetar när avtalet är underskrivet och inga konflikter hotar produktionen så länge avtalet gäller.
Kollektivavtalen i Sverige vinner bindande rättskraft som vilken annan civilrättslig kontraktshandling som helst, till skillnad från i många andra länder.
Där saknar ofta kollektivavtal egentlig rättskraft och är närmast att betrakta som en icke-bindande rekommendation till de enskilda rättssubjekten (det vill säga de enskilda arbetsgivarna och arbetstagarna), eller vinner rättskraft genom så kallad allmängiltigförklaring, det vill säga att staten genom särskilt beslut upphöjer kollektivavtalets regler till lag inom angivet avtalsområde.
Det senare tillämpas i elva av de femton "gamla" EU-länderna.
Den starka civilrättsliga ställningen för kollektivavtalen i Sverige är beroende av att staten inte bara tolererar den utan också understödjer den i lagverket.
Offentligrättsliga skyddsregler för löntagarna, till exempel arbetsmiljölagstiftningen eller särskilda regler för minderåriga, betraktas som förenliga med parternas frihet att i övrigt utan statlig inblandning träffa överenskommelser om alla frågor som rör förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Den svenska arbetsrätten är i huvudsak dispositiv vilket betyder att avtal tar över lag, till exempel vad gäller turordningsregler vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
I Sverige saknas lagstiftning om minimilöner, vilket finns i de flesta andra länder, då lönebildningen anses vara en angelägenhet för arbetsmarknadens parter.
Kollektivavtalens civilrättsliga karaktär betyder att ansvaret för att kontrollera att avtalen efterlevs helt vilar på arbetsmarknadens parter.
Dessa har etablerat förhandlingsordningar för tvistelösning av enskilda ärenden under pågående fredsplikt.
Tvist som inte kan lösas på en nivå lyfts till en högre nivå i parternas hierarkier.
Om tvist kvarstår efter central förhandling kan part väcka talan i Arbetsdomstolen, som är en specialdomstol för tvister rörande kollektivavtals tillämpning och andra frågor som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsdomstolens domar är tvingande (skadestånd) och kan inte överklagas.
Arbetsdomstolen (AD)
Dess 25 ledamöter utses av regeringen, varav 14 på förslag av arbetsmarknadens parter, med en mandattid om tre år.
I domslut deltar normalt sju ledamöter varav två är jurister, en oberoende sakkunnig i arbetsmarknadens förhållanden samt fyra av de ledamöter som nominerats av arbetsmarknadens parter.
Två från arbetsgivarsidan och två från arbetstagarsidan.
Endast arbetsmarknadens parter, eller enskild arbetsgivare som slutit kollektivavtal, kan väcka talan i Arbetsdomstolen.
Oorganiserad arbetstagare eller arbetstagare som inte har stöd i ärendet av sin fackliga organisation hänvisas till tingsrätt.
Tingsrättens dom i tvist rörande kollektivavtal kan dock av enskild överklagas till Arbetsdomstolen.
Kollektivavtalens starka civilrättsliga ställning i Sverige har i kombination med den höga organisationsgraden på både arbetstagarsidan (såväl vad gäller arbetare och tjänstemän) och arbetsgivarsidan skapat en stabiliserande maktbalans på den svenska arbetsmarknaden.
Från att i början av 1900-talet ha varit ett av länderna med mest arbetsmarknadskonflikter har Sverige sedan slutet av 1930-talet hört till de länder i världen som har minst bortfall av arbetsdagar till följd av konflikter.
I internationell jämförelse levererar systemet en hög grad av rättssäkerhet för löntagarna och stabila villkor för arbetsgivarna.
På senare tid har frågan uppkommit om det svenska kollektivavtalssystemet fullt ut är förenligt med EG-rätten.
Det handlar om implementeringen av bindande EU-direktiv som avser förhållanden på arbetsmarknaden.
Normalfallet i EU:s länder är att detta sker genom nationell lagstiftning.
Men då arbetsmarknaden är ett område som i Sverige huvudsakligen regleras av kollektivavtal gjorde den svenska regeringen en protokollsanteckning till avtalet om Sveriges inträde i EU med innebörden att direktiv som rör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare i Sverige kan implementeras genom parternas kollektivavtal.
Så har till exempel skett när det gäller direktiv om deltids- och visstidsanställdas rättigheter.
I Sverige täcks cirka 92 procent av de anställda av kollektivavtal. 3,3 miljoner anställda omfattas av kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, dvs. arbetsgivarförbund och arbetstagarförbund.
300 000 anställda omfattas av s. k. hängavtal, eller separatavtal, som ett företag tecknar med en facklig organisation.
Det finns cirka 600 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. Den privata sektorn svarar för den största antalet avtal.
Inom den offentliga sektorn är avtalen få, men de gäller fler anställda.
LGB
måndag 23 november 2009
Påverka grundskolans kursplaner
Idag, den 23 november, inleds den tredje och sista remissomgången på Skolverkets kursplaneutkast för grundskolan.
Utkasten till kursplaner i de olika ämnena finns att läsa på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se/skola2011 . Detta ligger där fram till den 30 november.
Det slutliga förslaget på ny läroplan med kursplaner för grundskolan ska enligt tidplanen vara klar den 21/12 2009.
Ta chansen att tycka till om förslagen genom att gå in på hemsidan och läsa utkasten och därefter utnyttja möjligheten att via ett enkätverktyg lämna dina synpunkter!
Kerstin L
Dof Jämtland
Utkasten till kursplaner i de olika ämnena finns att läsa på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se/skola2011 . Detta ligger där fram till den 30 november.
Det slutliga förslaget på ny läroplan med kursplaner för grundskolan ska enligt tidplanen vara klar den 21/12 2009.
Ta chansen att tycka till om förslagen genom att gå in på hemsidan och läsa utkasten och därefter utnyttja möjligheten att via ett enkätverktyg lämna dina synpunkter!
Kerstin L
Dof Jämtland
lördag 21 november 2009
Vad gäller för föräldraledighet?
Observera att du alltid ska kontrollera med Försäkringskassan i frågor som rör föräldraförsäkringen.
Allmänna villkor
Kvinnliga arbetstagare har alltid rätt till hel ledighet sju (7) veckor före och efter förlossning, och vid amning.
Som förälder räknas: biologisk förälder, rättslig vårdnadshavare, fostermor/fosterfar, sambo med förälder.
Föräldraledigheten ska om möjligt anmälas till arbetsgivaren senast två (2) månader före ledighetens början och ledighet med tillfällig föräldrapenning senast en vecka innan, undantaget ”vård av sjukt barn.
Föräldraledigheten kan delas upp i högst tre perioder per kalenderår. Ledighetens början avgör vilket år den räknas till.
När det gäller förkortad arbetstid får ledigheten även läggas ut som en eller flera dagar i veckan. Ledigheten ska läggas ut enligt arbetstagarens önskemål, om det kan ske utan påtaglig störning för verksamheten.
Arbetstagaren kan återgå i arbete, efter att ha meddelat arbetsgivaren, med en månads varsel om ledigheten skulle ha varat längre än en månad, annars direkt.
Arbetsgivaren får inte missgynna en arbetssökande eller arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet.
Omfattning av ledigheten
Hel ledighet enligt lag t.o.m. barnet är 18 månader, längre vid uttag av hel föräldrapenning.
Förkortad arbetstidenligt lag, oberoende av uttag av föräldrapenning, med upp till en fjärdedel av arbetstiden t.o.m. barnet fyller 8 år eller avslutat åk 1.
Ledighet som motsvarar uttag av föräldrapenning från hel, ner till en åttondel, fr.o.m. 60 dagar före förlossning t.o.m. det år barnet fyller 8 år.
Föräldrapenning
Föräldrapenning för barn födda 2002-01-01 eller senare utbetalas under 480 kalenderdagar per födsel:
- 390 dagar med årslön.
- 90 dagar med lägstanivå (f.d. garantinivå), 60 kr/dag. För barn födda fr.o.m. 2006-07-01, 180 kr/dag.
Föräldrapenning för barn födda före 2002-01-01 utbetalas under 450 kalenderdagar per födsel:
- 360 dagar med årslön.
- 90 dagar med lägstanivå.
Föräldrapenningen är kalenderdagsbaserad (365 dagar) och motsvarar knappt 80 procent av din årsinkomst upp till 10 prisbasbelopp, vilket för 2009 är 428 000 kr.
Vid flerbarnsfödsel tillkommer ytterligare 180 dagar per barn utöver det första.
Varje förälder har rätt till hälften av föräldrapenningsdagarna.
Alla utom 60 dagar (av de 390 respektive 360) kan överlåtas på den andra föräldern.
Ensamstående (eller om den andra föräldern inte har rätt till föräldrapenning) har rätt till 480 respektive 450 dagar.
För att få föräldrapenning över lägstanivå, under de första 180 dagarna, ska föräldern ha haft rätt till en sjukpenninggrundande inkomst som överstiger 180 kr/dag i 240 dagar i följd före den beräknade födseln. Har man inte det får man ersättning på grundnivå 180 kr/dag. De resterande 210 dagarna motsvarar föräldrapenningen alltid den högre nivån.
Föräldrapenningnivån förändras inte om kvinnan blir gravid på nytt innan barnet är 21 månader gammalt.
Föräldrapenning kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedel eller en åttondel.
Rätt till föräldrapenning fr.o.m. 60 dagar före beräknad förlossning.
Havandeskapspenning
Rätt till ledighet med havandeskapspenning (sjukpenningnivå) fr.o.m. den 60:e dagen t.o.m. den 11:e dagen före beräknad förlossning, om den gravida kvinnan har ett riskfyllt arbete eller om hon har ett fysiskt krävande arbete och förmågan att utföra arbetet är nedsatt med minst en fjärdedel. En förutsättning är att omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren inte kan ske. Försäkringskassan beviljar.
Tillfällig föräldrapenning
Till förälder med barn äldre än 240 dagar, t.o.m. barnet fyller 12 år, då föräldern avstår från arbete för att vårda sjukt barn, besöka BVC e.dyl., när ordinarie vårdare är sjuk.
Föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning under högst 120 dagar per barn och år.
Då du avstår från arbete för att ta hand om barnet, då den som normalt vårdar barnet är sjuk samt när du besöker läkare eller BVC.
Intyg krävs från förskola, fritidshem eller skola.
Tillfällig föräldrapenning är arbetsdagsbaserad (260 dagar i normalfallet) och motsvarar knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst upp till 7,5 prisbasbelopp, vilket för 2009 är 321 000 kr.
Till nybliven pappa under 10 dagar, fram till 60:e dagen efter barnets hemkomst.
Ersättningen kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedel och en åttondel.
Rätt till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till annan försäkrad person än förälder vid vård av sjukt barn.
Vid uttag av tillfällig föräldrapenning ska arbetsgivaren underrättas minst en vecka innan, utom vid vård av sjukt barn.
Skydda din SGI när ditt barn har fyllt ett år
Om du är föräldraledig när barnet har fyllt ett (1) år måste du ta ut föräldrapenning fem dagar i veckan, eller arbeta deltid och ta ut föräldrapenning som motsvarar minskningen i arbetstid för att undvika att din SGI sänks. Om du ”går i tjänst” under lov när barnet är över ett år måste du också ta ut föräldrapenning i samma utsträckning som före och efter lovet för att undvika att din SGI påverkas.
Förmåner enligt AB 07, vårt kommunala avtal
Föräldrapenningtillägget motsvarar 10 procent av aktuell daglön i upp till 90 dagar i början av ledighetsperioden om den varar 90 dagar eller längre. Om man avbryter föräldraledigheten för att "gå i tjänst" under ett lov, tidigare än efter 90 dagar, blir alltså tillägget reducerat i motsvarande grad.
Man måste ha varit anställd minst 365 kalenderdagar sammanhängande för att ha rätt till Föräldrapenningtillägget.
Om man inte skulle hinna med 90 dagar med föräldraledighet före semesterns början (d v s de 45 första kalenderdagarna på sommarlovet), och vill avbryta sin föräldraledighet för att kunna spara resterande dagar av de 120 ferielönegrundande dagarna, så får man ändå ut föräldrapenningtillägget eftersom ferieanställd inte kan flytta på semesterdagarna.
Om lönen överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet betalas ersättning ut under 270 dagar under ledighet med föräldrapenning, om man har varit offentliganställd under minst 180 dagar före ledigheten. Ersättningen motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för föräldrapenning.
Kvinnlig arbetstagare har möjlighet att utan löneavdrag besöka mödravårdcentralen vid högst två (2) tillfällen.
Semester- och ferielön
Lönen under sommarferien är intjänad och beräknas efter hur mycket du har arbetat under perioden augusti-juni det verksamhetsår som föregår ferien. Vissa typer av frånvaro, till exempel sjukdom och föräldraledighet, är dock i viss utsträckning semesterlönegrundande enligt semesterlagens bestämmelser och ligger på så vis till grund för ferielöneberäkningen.
Under föräldraledighet med föräldrapenning är 120 kalenderdagar per födsel (180 för ensamstående) semester- och ferielönegrundande. Denna rättighet tillkommer varje förälder var för sig. Tänk på att om din föräldraledighet sträcker sig över två läsår, kan det bli så att du inte får ut någon ferielön alls efter det andra läsåret även om föräldraledigheten avslutas före feriernas början. Om du vill veta hur stor din ferielön blir kan din löneassistent på förvaltningen räkna ut den.
Om du skulle få barn senare än 120 dagar före sommarlovets början, och dessförinnan har arbetat heltid hela verksamhetsåret, har du tjänat in full ferielön. Det antal dagar som är kvar upp till 120 blir då ferielönegrundande för nästa sommar.
Under lovtid har lärare som ”är i tjänst” lön utan att behöva utföra arbete på skolan. Man tjänar dock inte någon ferielön under loven. Om du skulle bli beordrad att gå in och arbeta på jullov, sportlov eller påsklov när du ”går i tjänst”, d.v.s. avbryter föräldraledigheten, är detta inte avtalsenligt. Det är bara de 194 A-dagarna som du är arbetsskyldig. Hör av dig till Lärarnas Riksförbund i så fall.
Mer information
Rätten till föräldraledighet och förbud mot missgynnande regleras i Föräldraledighetslagen.
Regler gällande föräldrapenningen finns i Lag om allmän försäkring
Semesterlön i samband med föräldraledighet regleras i Semesterlagen
Ferielönen regleras i det kommunala avtalet i Bilaga M till AB
Om lönen överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet betalas ersättning ut under 270 dagar under ledighet med föräldrapenning, om man har varit offentliganställd under minst 180 dagar före ledigheten. Ersättningen motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för föräldrapenning.
Allmänna villkor
Kvinnliga arbetstagare har alltid rätt till hel ledighet sju (7) veckor före och efter förlossning, och vid amning.
Som förälder räknas: biologisk förälder, rättslig vårdnadshavare, fostermor/fosterfar, sambo med förälder.
Föräldraledigheten ska om möjligt anmälas till arbetsgivaren senast två (2) månader före ledighetens början och ledighet med tillfällig föräldrapenning senast en vecka innan, undantaget ”vård av sjukt barn.
Föräldraledigheten kan delas upp i högst tre perioder per kalenderår. Ledighetens början avgör vilket år den räknas till.
När det gäller förkortad arbetstid får ledigheten även läggas ut som en eller flera dagar i veckan. Ledigheten ska läggas ut enligt arbetstagarens önskemål, om det kan ske utan påtaglig störning för verksamheten.
Arbetstagaren kan återgå i arbete, efter att ha meddelat arbetsgivaren, med en månads varsel om ledigheten skulle ha varat längre än en månad, annars direkt.
Arbetsgivaren får inte missgynna en arbetssökande eller arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet.
Omfattning av ledigheten
Hel ledighet enligt lag t.o.m. barnet är 18 månader, längre vid uttag av hel föräldrapenning.
Förkortad arbetstidenligt lag, oberoende av uttag av föräldrapenning, med upp till en fjärdedel av arbetstiden t.o.m. barnet fyller 8 år eller avslutat åk 1.
Ledighet som motsvarar uttag av föräldrapenning från hel, ner till en åttondel, fr.o.m. 60 dagar före förlossning t.o.m. det år barnet fyller 8 år.
Föräldrapenning
Föräldrapenning för barn födda 2002-01-01 eller senare utbetalas under 480 kalenderdagar per födsel:
- 390 dagar med årslön.
- 90 dagar med lägstanivå (f.d. garantinivå), 60 kr/dag. För barn födda fr.o.m. 2006-07-01, 180 kr/dag.
Föräldrapenning för barn födda före 2002-01-01 utbetalas under 450 kalenderdagar per födsel:
- 360 dagar med årslön.
- 90 dagar med lägstanivå.
Föräldrapenningen är kalenderdagsbaserad (365 dagar) och motsvarar knappt 80 procent av din årsinkomst upp till 10 prisbasbelopp, vilket för 2009 är 428 000 kr.
Vid flerbarnsfödsel tillkommer ytterligare 180 dagar per barn utöver det första.
Varje förälder har rätt till hälften av föräldrapenningsdagarna.
Alla utom 60 dagar (av de 390 respektive 360) kan överlåtas på den andra föräldern.
Ensamstående (eller om den andra föräldern inte har rätt till föräldrapenning) har rätt till 480 respektive 450 dagar.
För att få föräldrapenning över lägstanivå, under de första 180 dagarna, ska föräldern ha haft rätt till en sjukpenninggrundande inkomst som överstiger 180 kr/dag i 240 dagar i följd före den beräknade födseln. Har man inte det får man ersättning på grundnivå 180 kr/dag. De resterande 210 dagarna motsvarar föräldrapenningen alltid den högre nivån.
Föräldrapenningnivån förändras inte om kvinnan blir gravid på nytt innan barnet är 21 månader gammalt.
Föräldrapenning kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedel eller en åttondel.
Rätt till föräldrapenning fr.o.m. 60 dagar före beräknad förlossning.
Havandeskapspenning
Rätt till ledighet med havandeskapspenning (sjukpenningnivå) fr.o.m. den 60:e dagen t.o.m. den 11:e dagen före beräknad förlossning, om den gravida kvinnan har ett riskfyllt arbete eller om hon har ett fysiskt krävande arbete och förmågan att utföra arbetet är nedsatt med minst en fjärdedel. En förutsättning är att omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren inte kan ske. Försäkringskassan beviljar.
Tillfällig föräldrapenning
Till förälder med barn äldre än 240 dagar, t.o.m. barnet fyller 12 år, då föräldern avstår från arbete för att vårda sjukt barn, besöka BVC e.dyl., när ordinarie vårdare är sjuk.
Föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning under högst 120 dagar per barn och år.
Då du avstår från arbete för att ta hand om barnet, då den som normalt vårdar barnet är sjuk samt när du besöker läkare eller BVC.
Intyg krävs från förskola, fritidshem eller skola.
Tillfällig föräldrapenning är arbetsdagsbaserad (260 dagar i normalfallet) och motsvarar knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst upp till 7,5 prisbasbelopp, vilket för 2009 är 321 000 kr.
Till nybliven pappa under 10 dagar, fram till 60:e dagen efter barnets hemkomst.
Ersättningen kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedel och en åttondel.
Rätt till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till annan försäkrad person än förälder vid vård av sjukt barn.
Vid uttag av tillfällig föräldrapenning ska arbetsgivaren underrättas minst en vecka innan, utom vid vård av sjukt barn.
Skydda din SGI när ditt barn har fyllt ett år
Om du är föräldraledig när barnet har fyllt ett (1) år måste du ta ut föräldrapenning fem dagar i veckan, eller arbeta deltid och ta ut föräldrapenning som motsvarar minskningen i arbetstid för att undvika att din SGI sänks. Om du ”går i tjänst” under lov när barnet är över ett år måste du också ta ut föräldrapenning i samma utsträckning som före och efter lovet för att undvika att din SGI påverkas.
Förmåner enligt AB 07, vårt kommunala avtal
Föräldrapenningtillägget motsvarar 10 procent av aktuell daglön i upp till 90 dagar i början av ledighetsperioden om den varar 90 dagar eller längre. Om man avbryter föräldraledigheten för att "gå i tjänst" under ett lov, tidigare än efter 90 dagar, blir alltså tillägget reducerat i motsvarande grad.
Man måste ha varit anställd minst 365 kalenderdagar sammanhängande för att ha rätt till Föräldrapenningtillägget.
Om man inte skulle hinna med 90 dagar med föräldraledighet före semesterns början (d v s de 45 första kalenderdagarna på sommarlovet), och vill avbryta sin föräldraledighet för att kunna spara resterande dagar av de 120 ferielönegrundande dagarna, så får man ändå ut föräldrapenningtillägget eftersom ferieanställd inte kan flytta på semesterdagarna.
Om lönen överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet betalas ersättning ut under 270 dagar under ledighet med föräldrapenning, om man har varit offentliganställd under minst 180 dagar före ledigheten. Ersättningen motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för föräldrapenning.
Kvinnlig arbetstagare har möjlighet att utan löneavdrag besöka mödravårdcentralen vid högst två (2) tillfällen.
Semester- och ferielön
Lönen under sommarferien är intjänad och beräknas efter hur mycket du har arbetat under perioden augusti-juni det verksamhetsår som föregår ferien. Vissa typer av frånvaro, till exempel sjukdom och föräldraledighet, är dock i viss utsträckning semesterlönegrundande enligt semesterlagens bestämmelser och ligger på så vis till grund för ferielöneberäkningen.
Under föräldraledighet med föräldrapenning är 120 kalenderdagar per födsel (180 för ensamstående) semester- och ferielönegrundande. Denna rättighet tillkommer varje förälder var för sig. Tänk på att om din föräldraledighet sträcker sig över två läsår, kan det bli så att du inte får ut någon ferielön alls efter det andra läsåret även om föräldraledigheten avslutas före feriernas början. Om du vill veta hur stor din ferielön blir kan din löneassistent på förvaltningen räkna ut den.
Om du skulle få barn senare än 120 dagar före sommarlovets början, och dessförinnan har arbetat heltid hela verksamhetsåret, har du tjänat in full ferielön. Det antal dagar som är kvar upp till 120 blir då ferielönegrundande för nästa sommar.
Under lovtid har lärare som ”är i tjänst” lön utan att behöva utföra arbete på skolan. Man tjänar dock inte någon ferielön under loven. Om du skulle bli beordrad att gå in och arbeta på jullov, sportlov eller påsklov när du ”går i tjänst”, d.v.s. avbryter föräldraledigheten, är detta inte avtalsenligt. Det är bara de 194 A-dagarna som du är arbetsskyldig. Hör av dig till Lärarnas Riksförbund i så fall.
Mer information
Rätten till föräldraledighet och förbud mot missgynnande regleras i Föräldraledighetslagen.
Regler gällande föräldrapenningen finns i Lag om allmän försäkring
Semesterlön i samband med föräldraledighet regleras i Semesterlagen
Ferielönen regleras i det kommunala avtalet i Bilaga M till AB
Om lönen överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet betalas ersättning ut under 270 dagar under ledighet med föräldrapenning, om man har varit offentliganställd under minst 180 dagar före ledigheten. Ersättningen motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för föräldrapenning.
lördag 14 november 2009
Rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner för facklig förtroendeman enl Förtroendemannalagen (FML)
Rätt till bibehållen lön föreligger i den mån ledigheten avser den fackliga verksamheten på förtroendemannens egen arbetsplats. (7§ FML )
Förutsättningen är att den facklige förtroendemannen har rätt till ledighet enligt 6§ FML. För att förtroendemannen ska ha rätt till ledighet så ska ledigheten fordras för det fackliga uppdraget. Ledigheten ska vara skälig och den ska inte förläggas så att det medför betydande hinder för arbetets behöriga gång.
Med arbetsplats menas samtliga avdelningar på arbetsplatsen som omfattas av förtroendemannens uppdrag, dvs. motsvarande driftsenhet, AD 1979:126 (jmf. begreppet driftsenhet vid turordning)
Vid fackliga förhandlingar gäller att lokala förhandlingar/samverkan/överläggningar ersätts av arbetsgivaren men inte de som sker på central nivå (det sköts av kommunförbundet/fackförbunden centralt)
Regionala/centrala ombudsmän ersätts inte av arbetsgivaren.
Kallas förtroendeman in på sommar/semester eller utanför den ordinarie arbetstiden skall övertid betalas ut enl. gällande regler.
Konferens som innebär förberedelse eller utredningsarbete inför nya centrala förhandlingar/kollektivavtal skall inte betalas av arbetsgivaren (AD 1977:55).
I det nämnda rättsfallet gällde det en konferens som anordnades från centralt håll inför de centrala löneförhandlingarna.
Däremot, tid som används till ”avtalskonferenser” som innebär information om ett nytt avtal till arbetsplatsers förtroendemän, skall ersättas av arbetsgivaren. (AD 1981:102).
Fackliga kongresser ses inte som fackligt arbete i förtroendemannalagens mening och ger därför inte rätt till bibehållen lön (AD 1978:47, AD 1978:73)
Varje form av facklig utbildning som har direkt betydelse för verksamheten på arbetsplatsen (läs driftsenheten) skall betalas av arbetsgivaren. (ur prop. 1974:88 s. 167) Utbildningen ska vara erforderlig och skälig.
Här kan det komma upp diskussioner om vilka utbildningar som är skäliga och erforderliga. Inom LR utbildas alla lokala ombud i en facklig grundkurs om ca 6 dagar. Alla ombud ska gå kursen en gång. Det är nödvändigt och skäligt med en ”uppdatering” av kunskaper inom MBL, LAS,FML, FAS AML efter några år och inte minst inom arbetsmiljöområdet finns ett ständigt behov av utbildning till samtliga LRs ombud.
För kommunombud har vi flera utbildningar som hanterar frågor på förvaltningsnivå eller andra frågor av mer långsiktig karaktär
Alla dessa frågor som direkt rör relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare ska anmäld facklig förtroendeman få ledigt för och även lön.
Under året erbjuds ibland utbildningar för särskilt intressant problematik på det lokala resp. kommunala planet. Dit hör bla kollektivavtalsförsäkringar, pensionsfrågor och LAS-frågor.
Vårt fackliga syfte är att ha så kunniga, kompetenta och professionella ombud att de ses som en tillgång i den verksamhet de tjänstgör i. Både för medlemmar och arbetsgivare.
I lokala avtal kan det finnas förmånligare regler än ovan beskrivna.
Förutsättningen är att den facklige förtroendemannen har rätt till ledighet enligt 6§ FML. För att förtroendemannen ska ha rätt till ledighet så ska ledigheten fordras för det fackliga uppdraget. Ledigheten ska vara skälig och den ska inte förläggas så att det medför betydande hinder för arbetets behöriga gång.
Med arbetsplats menas samtliga avdelningar på arbetsplatsen som omfattas av förtroendemannens uppdrag, dvs. motsvarande driftsenhet, AD 1979:126 (jmf. begreppet driftsenhet vid turordning)
Vid fackliga förhandlingar gäller att lokala förhandlingar/samverkan/överläggningar ersätts av arbetsgivaren men inte de som sker på central nivå (det sköts av kommunförbundet/fackförbunden centralt)
Regionala/centrala ombudsmän ersätts inte av arbetsgivaren.
Kallas förtroendeman in på sommar/semester eller utanför den ordinarie arbetstiden skall övertid betalas ut enl. gällande regler.
Konferens som innebär förberedelse eller utredningsarbete inför nya centrala förhandlingar/kollektivavtal skall inte betalas av arbetsgivaren (AD 1977:55).
I det nämnda rättsfallet gällde det en konferens som anordnades från centralt håll inför de centrala löneförhandlingarna.
Däremot, tid som används till ”avtalskonferenser” som innebär information om ett nytt avtal till arbetsplatsers förtroendemän, skall ersättas av arbetsgivaren. (AD 1981:102).
Fackliga kongresser ses inte som fackligt arbete i förtroendemannalagens mening och ger därför inte rätt till bibehållen lön (AD 1978:47, AD 1978:73)
Varje form av facklig utbildning som har direkt betydelse för verksamheten på arbetsplatsen (läs driftsenheten) skall betalas av arbetsgivaren. (ur prop. 1974:88 s. 167) Utbildningen ska vara erforderlig och skälig.
Här kan det komma upp diskussioner om vilka utbildningar som är skäliga och erforderliga. Inom LR utbildas alla lokala ombud i en facklig grundkurs om ca 6 dagar. Alla ombud ska gå kursen en gång. Det är nödvändigt och skäligt med en ”uppdatering” av kunskaper inom MBL, LAS,FML, FAS AML efter några år och inte minst inom arbetsmiljöområdet finns ett ständigt behov av utbildning till samtliga LRs ombud.
För kommunombud har vi flera utbildningar som hanterar frågor på förvaltningsnivå eller andra frågor av mer långsiktig karaktär
Alla dessa frågor som direkt rör relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare ska anmäld facklig förtroendeman få ledigt för och även lön.
Under året erbjuds ibland utbildningar för särskilt intressant problematik på det lokala resp. kommunala planet. Dit hör bla kollektivavtalsförsäkringar, pensionsfrågor och LAS-frågor.
Vårt fackliga syfte är att ha så kunniga, kompetenta och professionella ombud att de ses som en tillgång i den verksamhet de tjänstgör i. Både för medlemmar och arbetsgivare.
I lokala avtal kan det finnas förmånligare regler än ovan beskrivna.
torsdag 12 november 2009
Boktips
Skoljuridik
Kunskap om vad lag och förordning kräver kan göra det lättare att skilja på vad som ska göras, vad som är estetiska frågor och vad skolan har för rättsliga avsikter. Denna bok behandlar skoljuridik, dvs regler som gäller specifikt för förskolan, skolan, såsom skollagen och de olika skolförordningarna. Den ger även också en introduktion till övriga rättsområden som en rektor bör ha åtminstone grundläggande kunskaper om: förvaltningsrätt inkl. offentlighet och sekretss, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt samt viss arbetsrätt och processrätt.
Boken behandlar även den nu dominerande styrformen för förskolan och skolan - mål- och resultatstyrning - och rektorsrollens utveckling.
Liber Förlag
Kunskap om vad lag och förordning kräver kan göra det lättare att skilja på vad som ska göras, vad som är estetiska frågor och vad skolan har för rättsliga avsikter. Denna bok behandlar skoljuridik, dvs regler som gäller specifikt för förskolan, skolan, såsom skollagen och de olika skolförordningarna. Den ger även också en introduktion till övriga rättsområden som en rektor bör ha åtminstone grundläggande kunskaper om: förvaltningsrätt inkl. offentlighet och sekretss, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt samt viss arbetsrätt och processrätt.
Boken behandlar även den nu dominerande styrformen för förskolan och skolan - mål- och resultatstyrning - och rektorsrollens utveckling.
Liber Förlag
lördag 7 november 2009
Politiker lägger sig i lärares arbetsinnehåll
I Söderhamn vill politikerna att lärarna ska arbeta 50% av den totala arbetstiden i direkt elevtid. På så sätt avser man att spara in 26 tjänster.
Bägge lärarfacken har protesterat mot att politiker lägger sig vårt arbetsinnehåll. (Varför inte också t.ex socialsekreterares och brandmäns i så fall?) Vi anser förstås också att det är ett brott mot vårt kollektivavtal.
Dessvärre har Söderhamnskurirens chefsredaktör också lagt sig i genom att i en artikel tycka att det är bra av politikerna. Det har gett LR i Söderhamn lite skrivjobb med först öppet brev och sedan replik. För tillfället är debatten avslutad men vi lär få anledning att återkomma.
Cissela Carlin
Distriktsordförande i Gävleborg
Bägge lärarfacken har protesterat mot att politiker lägger sig vårt arbetsinnehåll. (Varför inte också t.ex socialsekreterares och brandmäns i så fall?) Vi anser förstås också att det är ett brott mot vårt kollektivavtal.
Dessvärre har Söderhamnskurirens chefsredaktör också lagt sig i genom att i en artikel tycka att det är bra av politikerna. Det har gett LR i Söderhamn lite skrivjobb med först öppet brev och sedan replik. För tillfället är debatten avslutad men vi lär få anledning att återkomma.
Cissela Carlin
Distriktsordförande i Gävleborg
onsdag 4 november 2009
Tvisteförhandling
LR har begärt tvisteförhandling angående kraftigt utökad usk för medlemmar på Ådalens gymnasieförbund. / LGB
tisdag 13 oktober 2009
Bättre än väntat
Distriktsstyrelsen i Jämtland hade möte i går under ledning av distriktsordförande Kerstin Lindberg. Bla gick styrelsen kommunvis igenom hur eventuella uppsägningshot ser ut.
Faktum är att läget är bättre än jag befarade.
Östersund toppar riskligan där kommunen pratar om flera tiotal personer inom BOU. Men, jag tror dock på goda grunder att efter att LR lokalt tillsammans med ffa Lärarförbundet i den övertalighetsgrupp som finns i kommunen - har vänt alla stenar i kommunen - så kommer det i slutänden inte att bli så många.
Strömsund står inför skolnedläggningar som kommer att medföra stora personalkonsekvenser. Det är dock för tidigt att att nu spekulera hur det exakt kommer att slå.
LR lokalt har problemet under intensiv bevakning.
Några riktigt små skolenheter har lagts ner i länet. Bla Borgvattnet i Ragunda kommun. Det har dock inte inneburit uppsägning av LR-medlem. Ragunda fortsätter elevminskningen - men kommunen har snart inga fler småskolor att lägga ned och det måste ju finnas lärare kvar som kan erbjuda undervisning till de elever som är kvar...
I Härjedalen och Bergs kommun finns också skolnedläggningar att vänta. Vi har dock vissa förhoppningar att det kan lösas utan uppsägningar.
I Åre kan ev friskola hota kommunal skola - men det är för tidigt att säga mer än så. Samma sak gäller om Åre ev skall ansluta sig till gymnasieförbundet i Jämtland.
Bräcke kommun tappar rätt många elever, men man tror att det kan klaras genom bla pensioneringar.
Krokoms kommun växer befolkningsmässigt - så även om problem finns så hoppas man slippa uppsägningar av lärare.
Så mitt i allt mörker med befolkningsminskningar så ser det inte helt nattsvart ut på uppsägningsfronten. Nu kan det ändras under läsårets gång så LR kommer sannerligen att ha fortsatt hög beredskap.
Men kanske, kanske, kanske kan vi klara ett år till utan dramatiska uppsägningar i Jämtland.
I några kommuner har man ett markant stort inslag av obehöriga lärare. De kommunerna bör göra en långsiktig personalförsörjningsplan för att på sikt höja behörighetsnivån.
Även elever i glesbygd har rätt att få undervisning av en väl utbildad lärarkår.
Faktum är att läget är bättre än jag befarade.
Östersund toppar riskligan där kommunen pratar om flera tiotal personer inom BOU. Men, jag tror dock på goda grunder att efter att LR lokalt tillsammans med ffa Lärarförbundet i den övertalighetsgrupp som finns i kommunen - har vänt alla stenar i kommunen - så kommer det i slutänden inte att bli så många.
Strömsund står inför skolnedläggningar som kommer att medföra stora personalkonsekvenser. Det är dock för tidigt att att nu spekulera hur det exakt kommer att slå.
LR lokalt har problemet under intensiv bevakning.
Några riktigt små skolenheter har lagts ner i länet. Bla Borgvattnet i Ragunda kommun. Det har dock inte inneburit uppsägning av LR-medlem. Ragunda fortsätter elevminskningen - men kommunen har snart inga fler småskolor att lägga ned och det måste ju finnas lärare kvar som kan erbjuda undervisning till de elever som är kvar...
I Härjedalen och Bergs kommun finns också skolnedläggningar att vänta. Vi har dock vissa förhoppningar att det kan lösas utan uppsägningar.
I Åre kan ev friskola hota kommunal skola - men det är för tidigt att säga mer än så. Samma sak gäller om Åre ev skall ansluta sig till gymnasieförbundet i Jämtland.
Bräcke kommun tappar rätt många elever, men man tror att det kan klaras genom bla pensioneringar.
Krokoms kommun växer befolkningsmässigt - så även om problem finns så hoppas man slippa uppsägningar av lärare.
Så mitt i allt mörker med befolkningsminskningar så ser det inte helt nattsvart ut på uppsägningsfronten. Nu kan det ändras under läsårets gång så LR kommer sannerligen att ha fortsatt hög beredskap.
Men kanske, kanske, kanske kan vi klara ett år till utan dramatiska uppsägningar i Jämtland.
I några kommuner har man ett markant stort inslag av obehöriga lärare. De kommunerna bör göra en långsiktig personalförsörjningsplan för att på sikt höja behörighetsnivån.
Även elever i glesbygd har rätt att få undervisning av en väl utbildad lärarkår.
torsdag 8 oktober 2009
Förtroendetid
Förtroendetid definieras i Arbetstidslagens andra paragraf:
1 § Denna lag gäller, med de inskränkningar som anges i 2 §, varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.
Allmänna skyddsbestämmelser av betydelse för förläggningen av arbetstid finns i 2 kap.
1 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga finns i 5 kap. den lagen. Lag (1996:360).
2 § Lagen gäller inte
1. arbete som utförs i arbetstagarens hem eller annars under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat,
2. arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid,
************************************************************************
Att kommunerna därigenom inte har total arbetsledningsrätt över lärarnas förtroendetid retar dem något alldeles oerhört. Då kan man ju inte tvinga lärarna att ha lektioner gratis på den tiden...
1 § Denna lag gäller, med de inskränkningar som anges i 2 §, varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.
Allmänna skyddsbestämmelser av betydelse för förläggningen av arbetstid finns i 2 kap.
1 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga finns i 5 kap. den lagen. Lag (1996:360).
2 § Lagen gäller inte
1. arbete som utförs i arbetstagarens hem eller annars under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat,
2. arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid,
************************************************************************
Att kommunerna därigenom inte har total arbetsledningsrätt över lärarnas förtroendetid retar dem något alldeles oerhört. Då kan man ju inte tvinga lärarna att ha lektioner gratis på den tiden...
tisdag 6 oktober 2009
Tvisteförhandling
LR har påkallat tvisteförhandling mot Sandvikens kommun - läs gymnasieskola - för brott mot Samverkansavtalet, MBL, AML och FML (Förtroendemannalagen).
Lärare har bla förflyttats på ett enligt vår mening nonchalant sätt. Tvisteförhandlingar åtföljs i princip alltid av skadeståndskrav. Så blir det även i detta ärende.
Vad det sedan blir av det är en ren förhandlingsfråga.
Lärare har bla förflyttats på ett enligt vår mening nonchalant sätt. Tvisteförhandlingar åtföljs i princip alltid av skadeståndskrav. Så blir det även i detta ärende.
Vad det sedan blir av det är en ren förhandlingsfråga.
måndag 5 oktober 2009
Även politiker i Söderhamn har att följa gällande kollektivavtal
Kommunfullmäktige i Söderhamn föreslår att BOU i Söderhamn skall öka lärares tid med elever.Detta beräknas motsvara 26 lärartjänster... Man förväntar sig alltså att lärarna genom att jobba mer skall rädda kommunens skraltiga ekonomi! Och tydligen tror man sig kunna göra detta inom gällande kollektivavtal.
En sak är säker - det kommer att bli en våldsam strid i Söderhamn. Det är möjligt att politikerna i Söderhamn tror att det kommer att gynna kommunens utbildningsväsende. F-n tro´t - som Rälingen sa...
En sak är säker - det kommer att bli en våldsam strid i Söderhamn. Det är möjligt att politikerna i Söderhamn tror att det kommer att gynna kommunens utbildningsväsende. F-n tro´t - som Rälingen sa...
torsdag 1 oktober 2009
Lönespännvidd i begripliga ord...
Vi räknar på följande sätt:
Vi utgår från 10-e och 90-e percentilen.
Anta att vi har 50 medlemmar. Vi sätter upp deras löner från den lägsta till den högsta: 1,2,3,4,5,6,7 osv.....39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, och 50
10 % från botten blir nr 5 som vi i detta exempel antar har 20 000:- i månadslön
10 % från toppen blir nr 46 som vi i detta exempel antar har 30 000:- i månadslön
Skillnaden mellan 30 000 och 20 000 = 10 000:-
Sedan delar vi 10 000:- med 20 000:-
(dvs lönen på 10- percentilen) för att få en procentsats.
10 000/20 000=0,5 dvs 50%
På denna tänkta arbetsplats är lönespännvidden 50% - vilket jag aldrig sett i verkligeheten...
Nu räknar man lönespännvidden normalt på en kommun, men principen är densamma.
Vi utgår från 10-e och 90-e percentilen.
Anta att vi har 50 medlemmar. Vi sätter upp deras löner från den lägsta till den högsta: 1,2,3,4,5,6,7 osv.....39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, och 50
10 % från botten blir nr 5 som vi i detta exempel antar har 20 000:- i månadslön
10 % från toppen blir nr 46 som vi i detta exempel antar har 30 000:- i månadslön
Skillnaden mellan 30 000 och 20 000 = 10 000:-
Sedan delar vi 10 000:- med 20 000:-
(dvs lönen på 10- percentilen) för att få en procentsats.
10 000/20 000=0,5 dvs 50%
På denna tänkta arbetsplats är lönespännvidden 50% - vilket jag aldrig sett i verkligeheten...
Nu räknar man lönespännvidden normalt på en kommun, men principen är densamma.
Arbetsdomstolens mål 112/95
De två sista styckena under rubriken ”Domskäl” lyder:
AD anser att arbetsgivaren med stöd av sin arbetsledningsrätt kan motsätta sig att övertidsarbete kompenseras med ledighet och genom detta åstadkomma att arbetet ersätts med pengar.
Däremot kan arbetsgivaren inte genom ett arbetsledningsbeslut ge arbetstagaren ledighet om denne vill ha pengar.
*************
Båda parter kan alltså tvinga fram kompensation i form av pengar genom att motsätta sig att ledighet läggs ut.
Kom ihåg att kompledighet inte genererar en enda krona till pension!
AD anser att arbetsgivaren med stöd av sin arbetsledningsrätt kan motsätta sig att övertidsarbete kompenseras med ledighet och genom detta åstadkomma att arbetet ersätts med pengar.
Däremot kan arbetsgivaren inte genom ett arbetsledningsbeslut ge arbetstagaren ledighet om denne vill ha pengar.
*************
Båda parter kan alltså tvinga fram kompensation i form av pengar genom att motsätta sig att ledighet läggs ut.
Kom ihåg att kompledighet inte genererar en enda krona till pension!
onsdag 30 september 2009
Skräddarsydd lönestatistik med nya Saco LöneSök
Saco LöneSök, med statistik från Sveriges största databas för akademikerlöner, har nylanserats i en ny och utvecklad form. Verktyget är nu mer användarvänligt och ger fler möjligheter till att skräddarsy lönestatistiken utefter egna önskemål.
Saco LöneSök är ett verktyg för dig som vill orientera dig om ditt löneläge, exempelvis inför lönesamtalet eller ett nytt jobb. Med det nylanserade verktyget får du en tydlig överblick av statistiken och du kan på ett enklare sätt bilda dig en uppfattning om hur du själv ligger till lönemässigt. En av nyheterna är att du kan lägga in din egen lön i diagrammen för att göra lönejämförelser.
Som medlem i Lärarnas Riksförbund kan du bland annat se på ingångslöner och löneutveckling baserat på ålder, utbildning, examensår, kommun eller yrkesgrupp, samt jämföra nivåerna med andra Saco-medlemmars yrkesgrupper och utbildningar.
OBS att du måste logga in som medlem på www.lr.se !
Saco LöneSök är ett verktyg för dig som vill orientera dig om ditt löneläge, exempelvis inför lönesamtalet eller ett nytt jobb. Med det nylanserade verktyget får du en tydlig överblick av statistiken och du kan på ett enklare sätt bilda dig en uppfattning om hur du själv ligger till lönemässigt. En av nyheterna är att du kan lägga in din egen lön i diagrammen för att göra lönejämförelser.
Som medlem i Lärarnas Riksförbund kan du bland annat se på ingångslöner och löneutveckling baserat på ålder, utbildning, examensår, kommun eller yrkesgrupp, samt jämföra nivåerna med andra Saco-medlemmars yrkesgrupper och utbildningar.
OBS att du måste logga in som medlem på www.lr.se !
måndag 28 september 2009
Hårda spartider för skolan i Sundsvall
Sundsvalls kommun ska spara 400 milj.
Av dessa skall 95 miljoner sparas inom skolan.
Det kommer att bli stenhårt fackligt arbete framöver...
Av dessa skall 95 miljoner sparas inom skolan.
Det kommer att bli stenhårt fackligt arbete framöver...
Fortbildning för de kommunalt anställda lärarna i Sundsvall
Från LR-nytt i Svall
Den MBL-förhandling som påbörjades den 24 augusti slutfördes i början på september med resultatet att :
1.All ämnesfortbildning med externa föreläsare stoppades.
2.Lärare och syvare har möjlighet att själva planera två dagars ämnesfortbildning under förutsättning att man kan komma överens detta med sin rektor.
3. Arbetsgivaren centralt gick inte med på LR:s yrkande att intresserade skall få tillgodoräkna sig den av LR ordnade studiedagen om ”Fågelflickor och frusna pojkar”. Däremot kan varje anställd komma överens med sin rektor om att räkna denna aktivitet som fortbildning.
Tilläggas bör också att LR var det enda förbund som agerade för att rädda ämnesfortbildningen under vecka 44.
Den MBL-förhandling som påbörjades den 24 augusti slutfördes i början på september med resultatet att :
1.All ämnesfortbildning med externa föreläsare stoppades.
2.Lärare och syvare har möjlighet att själva planera två dagars ämnesfortbildning under förutsättning att man kan komma överens detta med sin rektor.
3. Arbetsgivaren centralt gick inte med på LR:s yrkande att intresserade skall få tillgodoräkna sig den av LR ordnade studiedagen om ”Fågelflickor och frusna pojkar”. Däremot kan varje anställd komma överens med sin rektor om att räkna denna aktivitet som fortbildning.
Tilläggas bör också att LR var det enda förbund som agerade för att rädda ämnesfortbildningen under vecka 44.
lördag 26 september 2009
Mettas & Guunar O:s uppgörelse med dem som styrt skolan - fel!
Politikerna bör be lärarna om ursäkt för åratal av förföljelse
Vad som krävs för att få en omstart i skolan är att politikerna vänder sig till lärarna och ber om ursäkt för de gångna årens villfarelser och förföljelse. Det skriver Metta Fjelkner och Gunnar Ohrlander apropå en ny undersökning från Skolverket som analyserar skolans bristande kvalitet.
Jan Björklund siktar mot himlen med sina skolreformer men han kommer att misslyckas om han inte får med sig de som gör jobbet, lärarna. Ett första steg vore att be lärarna om ursäkt för de gångna tjugo årens övergrepp och förföljelser. Uppmaningen riktas till hela det politiska etablissemanget, som gemensamt varit ansvarigt för skolpolitiken de senaste årtiondena.
Ingen skola blir bättre än sina lärare, konstaterade konsultfirman McKinsey, men tyvärr har reformatörerna inte brytt sig om vad lärarna tycker eller i vilken mån deras kunskaper kan tas tillvara.
Inte undra på att svensk skola fått problem. Vi är inte sämst i den industrialiserade världen men har upplevt en tillbakagång som är oroande. Sverige är ett litet, avancerat industriland som måste ligga i framkant kunskapsmässigt och kulturellt för att ha en chans.
Hade man lyssnat på lärarna hade inte Skolverkets nya rapport om orsakerna till de försämrade skolresultaten visat en så förskräckande bild. Verket har låtit forskare studera orsakerna till elevernas försämrade resultat i grundskolan. Det finns enligt Skolverket fyra faktorer som tillsammans förklarar varför svenska elever presterar sämre i skolan idag jämfört med tidigt 1990-tal. De fyra faktorerna som lyfts fram är; segregeringen har ökat, decentraliseringen av skolan, differentieringen av undervisningen och att individualiseringen har skapat en förändrad lärarroll.
Det är hög tid att politiker från vänster till höger ber såväl elever som lärare om ursäkt. Skolverket har nu visat att den experimentverkstad som ägde rum under 1990-talet, såsom kommunaliseringen och ett förändrat synsätt på lärarrollen har skapat sämre resultat för eleverna.
Idag ligger svenska lärarlöner i botten av OECD:s statistik. Skillnaden mellan startlön och topplön är också mindre i Sverige än i nästan alla länder. Kanske inget att förvånas över eftersom lärarna ända sedan kommunaliseringen 1989 setts som ett hinder för utvecklingen eftersom de stått i vägen för den ideologiproduktion som partierna ägnat sig åt. Praktiskt taget ingen av de stora reformerna sedan 1989 och fram till nyligen har skett för att förbättra skolan eller elevernas villkor.
Alla partier delar på ansvaret när de under ledning av omväxlande socialdemokrater och moderater ledde oss in i problemen. Den socialdemokratiska regeringen ville bli av med ansvaret för skolan, påhejad av de flesta borgerliga partier.
När Gunnar Ohrlander under arbetet på boken, "Den gudarna älskar", studerade utvecklingen från 1989 trädde en ibland absurd och ibland fantastisk verklighet fram. En verklighet som lärarna mycket väl känner igen, men den blir närmast absurd när alla exempel staplas på varandra.
I boken "Alla dessa dagar" berättar Kjell-Olof Feldt att man på Finansen under 1980-talet blev alltmer irriterad över att utgifterna för skolan ökade trots att antalet elever hade minskat med 150 000 under tio år. Detta ledde, enligt Feldt, till en "godtycklig kvalitetshöjning".
Det var skälet till att man bytte skolminister från Bengt Göransson till Göran Persson. Uppdraget var att sätta stopp för "godtyckliga kvalitetshöjningar" och därmed inleddes en järnålder i svensk pedagogisk historia. Vi fick en återgång till sockenväldet - fortfarande saknar minst hundra kommuner förutsättningar att klara ansvaret för skolan, enligt Ragnar Eliasson, tidigare biträdande generaldirektör på Skolverket - och detta skedde mot lärarkårens uppfattning.
Pia Enocsson, under en tid politisk sakkunnig hos Göran Persson och senare chef för Myndigheten för skolutveckling, menar att Persson vid skapandet av det nya skolverket, "inte riktigt var i det läget att fullt kunna förstå vilka krav som måste ställas på en statlig myndighetschef... det är annorlunda med statlig styrning i jämförelse med kommunal... i en kommun råder det en fixarkultur..."
Socialdemokraten Thomas Östros menar insiktsfullt att såväl Skolverk som politiker hamnade i knät på det pedagogiska etablissemang som har stått för en snedvriden ideologiproduktion.
Det nya Skolverket blev en myndighet som inte ville vara myndighet och bärande för denna organisation var tanken på att inte utöva tillsyn. Skolverket blev ett haveri och skolan ett barn som lämnades på den kommunala kyrktrappan.
Moderaternas insats blev att det fria valet av skola och kurser betydde allt. Läroplanerna, som signerades av moderaten Beatrice Ask 1994, led av ett problem, skriver Leif Davidsson i sin utredning (SOU 2007:28). Varken lärare eller skolledare fattade vad systemet gick ut på! Det fria valet och de närmast hallucinatoriska målen (mål att uppnå, mål att sträva efter) ledde fram till att svenska ungdomar erbjöds att kasta bort sina liv på skräpkurser. I gymnasiet fick vi över 800 centralt fastställda kurser och över 8000 lokala.
Utan koll på vad eleverna faktiskt kan - förrän i åttan då dråpslaget kommit - och med i praktiken 290 olika skolsystem, ett för varje kommun, skapades en närmast extrem segregering och brist på likvärdighet vilket utgör ett omedelbart hot mot svensk demokrati. Socialdemokrater och moderater tävlade om att trycka på svensk skola sina utopier och hela tiden riktades udden mot lärarna.
För drygt tio år sedan försökte det skolpolitiska etablissemanget att ta nästa steg, avskaffa lärarna - ordet lärare ansågs belastat - och ta kål på begreppet undervisning. Läraren behövdes inte som undervisare i framtidens skola, skrev Gunnar Wetterberg i sin bok "Kommunerna". Läraren skulle stiga ned från katedern och förvandla sig själv till "handledare" för kunskapssökande elever. Undervisning stod i vägen för skolarbetet, hette det. Man kan inte lära ut, bara lära in. Och i det förslag till ny skollag som presenterades 2000 hade man tagit bort orden lärare, elev och undervisning...
Valfriheten gjordes i det närmaste helig. På lärarhögskolorna blev det frivilligt att gå en kurs i hur man lär barn läsa! I centrum stod PBL, problembaserat lärande, som innebar att eleverna själva skulle söka kunskap. Det innebar en vinst för de mest motiverade eleverna men blev segregerande och ett svek mot de elever som behöver stöd och struktur.
Idag ser vi ett visst uppvaknande och det går att hitta en gemensam grund för såväl Jan Björklund och Thomas Östros. Men frågan är nu om regeringen kommer infria de höga förväntningar som lärarkåren har? Det finns anledning till oro.
Ett år innan valet kan konstateras att en rad konkreta förslag saknas i regeringens skolpolitik. Om man vill ha kvar en trovärdighet i lärarkåren måste regeringen infria löften om lärarlegitimation och skärpta behörighetskrav för lärare. Det är märkligt att de viktigaste reformerna för att höja skolans kvalitet saknas i den budget som regeringen nyss lagt fram och tänker gå till val på.
Samtidigt frågar vi oss om socialdemokraterna kommer lyckas övervinna sin egen historia och dessutom handskas med sina rödgröna vänner, där miljöpartiet vill privatisera hela vårt skolväsende och vänstern avskyr att man undersöker vad skolbarnen kan.
Vad som krävs för att få en omstart är att politikerna vänder sig till lärarna och ber om ursäkt för de gångna årens villfarelser och förföljelse. En verklig vändpunkt kan bara ske om de som gör jobbet, kulturbärarna, lärarna, tas i anspråk för att utveckla skolan och deltar i reformarbetet. Men det är bråttom för varje dag förlorar alltför många barn och ungdomar chansen till en framtid.
Efter den rapport som nu presenterats av Skolverket måste politikerna besluta om att utreda de stora skolreformer som nu visar sig ha medfört så negativa konsekvenser för den svenska skolans kvalitet. Vi måste få ett tydligare ansvar för skolan och ett nytt hållbart finansieringssystem. Om politikerna, av alla partifärg inte vågar utreda sina egna reformer så kan man undra om ryggraden finns kvar.
Metta Fjelkner
Gunnar Ohrlander
Vad som krävs för att få en omstart i skolan är att politikerna vänder sig till lärarna och ber om ursäkt för de gångna årens villfarelser och förföljelse. Det skriver Metta Fjelkner och Gunnar Ohrlander apropå en ny undersökning från Skolverket som analyserar skolans bristande kvalitet.
Jan Björklund siktar mot himlen med sina skolreformer men han kommer att misslyckas om han inte får med sig de som gör jobbet, lärarna. Ett första steg vore att be lärarna om ursäkt för de gångna tjugo årens övergrepp och förföljelser. Uppmaningen riktas till hela det politiska etablissemanget, som gemensamt varit ansvarigt för skolpolitiken de senaste årtiondena.
Ingen skola blir bättre än sina lärare, konstaterade konsultfirman McKinsey, men tyvärr har reformatörerna inte brytt sig om vad lärarna tycker eller i vilken mån deras kunskaper kan tas tillvara.
Inte undra på att svensk skola fått problem. Vi är inte sämst i den industrialiserade världen men har upplevt en tillbakagång som är oroande. Sverige är ett litet, avancerat industriland som måste ligga i framkant kunskapsmässigt och kulturellt för att ha en chans.
Hade man lyssnat på lärarna hade inte Skolverkets nya rapport om orsakerna till de försämrade skolresultaten visat en så förskräckande bild. Verket har låtit forskare studera orsakerna till elevernas försämrade resultat i grundskolan. Det finns enligt Skolverket fyra faktorer som tillsammans förklarar varför svenska elever presterar sämre i skolan idag jämfört med tidigt 1990-tal. De fyra faktorerna som lyfts fram är; segregeringen har ökat, decentraliseringen av skolan, differentieringen av undervisningen och att individualiseringen har skapat en förändrad lärarroll.
Det är hög tid att politiker från vänster till höger ber såväl elever som lärare om ursäkt. Skolverket har nu visat att den experimentverkstad som ägde rum under 1990-talet, såsom kommunaliseringen och ett förändrat synsätt på lärarrollen har skapat sämre resultat för eleverna.
Idag ligger svenska lärarlöner i botten av OECD:s statistik. Skillnaden mellan startlön och topplön är också mindre i Sverige än i nästan alla länder. Kanske inget att förvånas över eftersom lärarna ända sedan kommunaliseringen 1989 setts som ett hinder för utvecklingen eftersom de stått i vägen för den ideologiproduktion som partierna ägnat sig åt. Praktiskt taget ingen av de stora reformerna sedan 1989 och fram till nyligen har skett för att förbättra skolan eller elevernas villkor.
Alla partier delar på ansvaret när de under ledning av omväxlande socialdemokrater och moderater ledde oss in i problemen. Den socialdemokratiska regeringen ville bli av med ansvaret för skolan, påhejad av de flesta borgerliga partier.
När Gunnar Ohrlander under arbetet på boken, "Den gudarna älskar", studerade utvecklingen från 1989 trädde en ibland absurd och ibland fantastisk verklighet fram. En verklighet som lärarna mycket väl känner igen, men den blir närmast absurd när alla exempel staplas på varandra.
I boken "Alla dessa dagar" berättar Kjell-Olof Feldt att man på Finansen under 1980-talet blev alltmer irriterad över att utgifterna för skolan ökade trots att antalet elever hade minskat med 150 000 under tio år. Detta ledde, enligt Feldt, till en "godtycklig kvalitetshöjning".
Det var skälet till att man bytte skolminister från Bengt Göransson till Göran Persson. Uppdraget var att sätta stopp för "godtyckliga kvalitetshöjningar" och därmed inleddes en järnålder i svensk pedagogisk historia. Vi fick en återgång till sockenväldet - fortfarande saknar minst hundra kommuner förutsättningar att klara ansvaret för skolan, enligt Ragnar Eliasson, tidigare biträdande generaldirektör på Skolverket - och detta skedde mot lärarkårens uppfattning.
Pia Enocsson, under en tid politisk sakkunnig hos Göran Persson och senare chef för Myndigheten för skolutveckling, menar att Persson vid skapandet av det nya skolverket, "inte riktigt var i det läget att fullt kunna förstå vilka krav som måste ställas på en statlig myndighetschef... det är annorlunda med statlig styrning i jämförelse med kommunal... i en kommun råder det en fixarkultur..."
Socialdemokraten Thomas Östros menar insiktsfullt att såväl Skolverk som politiker hamnade i knät på det pedagogiska etablissemang som har stått för en snedvriden ideologiproduktion.
Det nya Skolverket blev en myndighet som inte ville vara myndighet och bärande för denna organisation var tanken på att inte utöva tillsyn. Skolverket blev ett haveri och skolan ett barn som lämnades på den kommunala kyrktrappan.
Moderaternas insats blev att det fria valet av skola och kurser betydde allt. Läroplanerna, som signerades av moderaten Beatrice Ask 1994, led av ett problem, skriver Leif Davidsson i sin utredning (SOU 2007:28). Varken lärare eller skolledare fattade vad systemet gick ut på! Det fria valet och de närmast hallucinatoriska målen (mål att uppnå, mål att sträva efter) ledde fram till att svenska ungdomar erbjöds att kasta bort sina liv på skräpkurser. I gymnasiet fick vi över 800 centralt fastställda kurser och över 8000 lokala.
Utan koll på vad eleverna faktiskt kan - förrän i åttan då dråpslaget kommit - och med i praktiken 290 olika skolsystem, ett för varje kommun, skapades en närmast extrem segregering och brist på likvärdighet vilket utgör ett omedelbart hot mot svensk demokrati. Socialdemokrater och moderater tävlade om att trycka på svensk skola sina utopier och hela tiden riktades udden mot lärarna.
För drygt tio år sedan försökte det skolpolitiska etablissemanget att ta nästa steg, avskaffa lärarna - ordet lärare ansågs belastat - och ta kål på begreppet undervisning. Läraren behövdes inte som undervisare i framtidens skola, skrev Gunnar Wetterberg i sin bok "Kommunerna". Läraren skulle stiga ned från katedern och förvandla sig själv till "handledare" för kunskapssökande elever. Undervisning stod i vägen för skolarbetet, hette det. Man kan inte lära ut, bara lära in. Och i det förslag till ny skollag som presenterades 2000 hade man tagit bort orden lärare, elev och undervisning...
Valfriheten gjordes i det närmaste helig. På lärarhögskolorna blev det frivilligt att gå en kurs i hur man lär barn läsa! I centrum stod PBL, problembaserat lärande, som innebar att eleverna själva skulle söka kunskap. Det innebar en vinst för de mest motiverade eleverna men blev segregerande och ett svek mot de elever som behöver stöd och struktur.
Idag ser vi ett visst uppvaknande och det går att hitta en gemensam grund för såväl Jan Björklund och Thomas Östros. Men frågan är nu om regeringen kommer infria de höga förväntningar som lärarkåren har? Det finns anledning till oro.
Ett år innan valet kan konstateras att en rad konkreta förslag saknas i regeringens skolpolitik. Om man vill ha kvar en trovärdighet i lärarkåren måste regeringen infria löften om lärarlegitimation och skärpta behörighetskrav för lärare. Det är märkligt att de viktigaste reformerna för att höja skolans kvalitet saknas i den budget som regeringen nyss lagt fram och tänker gå till val på.
Samtidigt frågar vi oss om socialdemokraterna kommer lyckas övervinna sin egen historia och dessutom handskas med sina rödgröna vänner, där miljöpartiet vill privatisera hela vårt skolväsende och vänstern avskyr att man undersöker vad skolbarnen kan.
Vad som krävs för att få en omstart är att politikerna vänder sig till lärarna och ber om ursäkt för de gångna årens villfarelser och förföljelse. En verklig vändpunkt kan bara ske om de som gör jobbet, kulturbärarna, lärarna, tas i anspråk för att utveckla skolan och deltar i reformarbetet. Men det är bråttom för varje dag förlorar alltför många barn och ungdomar chansen till en framtid.
Efter den rapport som nu presenterats av Skolverket måste politikerna besluta om att utreda de stora skolreformer som nu visar sig ha medfört så negativa konsekvenser för den svenska skolans kvalitet. Vi måste få ett tydligare ansvar för skolan och ett nytt hållbart finansieringssystem. Om politikerna, av alla partifärg inte vågar utreda sina egna reformer så kan man undra om ryggraden finns kvar.
Metta Fjelkner
Gunnar Ohrlander
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
