Arbeta efter 67?

Från Jusektidningen är följande text hämtad/ LGB

Idag finns ingen rätt att vara anställd efter fyllda 67. En kommande lagstiftning mot åldersdiskriminering kommer att ändra på detta och ge möjligheten att fortsätta arbeta så länge det är fysiskt och psykiskt möjligt.
I EU:s arbetslivsdirektiv från år 2000 finns krav på förbud mot all slags diskriminering i arbetslivet. Arbetet med att implementera detta i svensk lagstiftning har påbörjats och tidsfristen från EU går ut i december 2006. Då bör de nya reglerna ha trätt i kraft.
Ett av förbuden blir ett allmänt förbud mot diskriminering på grund av ålder.
–Det är ett helt nytt område för svensk del och frågan är vad det kan tänkas innebära. Sveriges lagstiftning innehåller många åldersgränser, inte minst inom socialförsäkringsområdet, och en del av dem kommer att försvinna. Även åldersgränser i kollektivavtal kan bli olagliga, säger Niklas Bruun, professor i arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm och vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors.

Diskrimineringskommittén, som tillsattes 2002, har fått i uppdrag av regeringen att ta ett helhetsgrepp om vilka regler som behövs mot diskriminering i och utanför arbetslivet.

Det berör både de förbud mot diskriminering som redan finns, och de regler som måste läggas till för att uppfylla EU:s krav på förbud mot diskriminering i arbetslivet. Kommittén ska presentera ett betänkande senare i år och arbetet ska slutredovisas nästa år.

–Det kommer troligen att bli fråga om en helhetslagstiftning som behandlar all slags diskriminering. Men en sådan är svår att genomföra, säger Niklas Bruun.
Den kommer sannolikt att se ut som jämställdhetslagen, men reglera en lång rad olika diskrimineringsgrunder vid sidan av kön; som etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. I så fall kanske också strukturen på övervakande myndigheter ändras. Kanske ges de nuvarande ombudsmännen allmänna övervakningsuppdrag som diskrimineringsombudsmän.

Arbetsdomstolen avgör
Niklas Bruun tror att det blir arbetsdomstolen (AD) som också i fortsättningen kommer att avgöra tvister inom arbetslivet, även om Jämo har kritiserat partsintressena i AD för att denna konstruktion inte gynnar jämställdhet.

Än finns ingen systematisk genomgång av vilka lagar och avtal som skulle behöva ändras för att uppfylla ett förbud mot åldersdiskriminering. Helt klart är att åldersgränserna i Lagen om anställningsskydd, LAS, måste bort.

Här finns regler som skyddar anställningstryggheten till och med 67 år och då gäller omvänt att därefter behöver arbetsgivaren inte någon motivering för att säga upp en person, konstaterar han.

Åldersdiskriminering kan gälla alla åldrar och det ska inte heller vara diskriminerande för yngre om man främjar äldres intressen.
–Ett av problemen om man vill gynna äldre är att yngre kan bli missgynnade, fortsätter Niklas Bruun. Men ungdomar kan få nytta av ett förbud mot åldersdiskriminering. Jag ser en tendens till att unga missgynnas idag.
Frågan om förbud mot åldersdiskriminering har aktualiserats från EU, som en del i arbetet mot diskriminering i alla former. Det finns redan förbud mot åldersdiskriminering i några länder, som exempelvis Storbritannien och Kanada.
–Erfarenheterna från dessa länder visar att det förekommer mycket dold diskriminering som en lagstiftning kan dra fram i ljuset.
Lagstiftningen kommer exempelvis ge möjligheter att i domstol undersöka om åldersdiskriminering har förekommit vid tjänstetillsättningar.
–Jag ser inte åldersdiskriminering som en stor praktisk fråga utan mer som en principiellt viktig fråga. Det finns säkert enskilda människor som vill fortsätta arbeta länge, men de är en minoritet, om man tänker på hur folk väljer att göra idag.

Orka till 65
Det är inte något djärvt antagande att rätten att arbeta vidare efter
pensionsåldern är mer intressant för högutbildade än för lågutbildade. Problemen för de allra flesta medelålders och äldre handlar ju snarare om att orka arbeta fram till 65 eller att kunna få ett nytt arbete efter 50, än om risken att tvingas sluta efter 67.

–Att äldre får möjlighet att vara kvar kommer inte att påverka de ungas möjligheter på arbetsmarknaden generellt, för det kommer inte att handla om många personer.

En viktig effekt blir att schematiska åldersgränser kommer att försvinna. Idag får man inte utföra en del arbeten av säkerhetsskäl efter en viss ålder. Tanken är att fasta åldersgränser ska bort och istället ska kapacitet och förmåga prövas individuellt.
Av alla åtgärder mot diskriminering i arbetslivet som ska genomföras kommer det troligen att ta längst tid för just åldersdiskriminering, eftersom det finns många praktiska svårigheter i att genomföra ett förbud.

– Det kommer att dyka upp fall man inte tänkt på, som pensionsrättigheter och åldersrelaterade sociala förmåner som kanske måste ändras, säger Niklas Bruun. Varken unga eller äldre får missgynnas.

Nära pensionsåldern
När universiteten expanderade kraftigt under 60- och 70-talen anställdes många som nu närmar sig pensionsåldern. Den åldersfördelningen avspeglas bland SULF-medlemmarna och gäller också den offentliga sektorn som helhet.
De kommande åren väntas omfattande pensioneringar och de är nödvändiga för att de unga doktoranderna ska ha lediga tjänster att söka, nu när högskolesektorn inte växer.

Kommer regler mot åldersdiskriminering att medföra att de kommande pensioneringarna inte blir av? Det tror inte SULF:s förhandlingschef Björn Birath.

–Det finns inga tendenser till att många vill stanna kvar särskilt länge. Det är klart att marginellt kan det påverka, men det blir knappast någon drastisk ändring.

Det är både och, när det gäller viljan att stanna kvar inom universitet och högskolor efter 65 och använda rätten att stanna till 67. Mest intresserade är professorer och en del lektorer.

–De flesta av SULF:s medlemmar orkar arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Den yrkesgrupp som är mest drabbad av att bli utsliten i förtid är adjunkterna, där många vill använda möjligheten till att få delpension från 61 års ålder, som ges enligt avtalet från 2003.

Ett diskriminerande inslag
Björn Birath tror inte att det finns några åldersgränser inom avtalen som måste bort för att de är diskriminerande.
Men ett diskriminerande inslag finns: Det kostar mer i pensionsavgifter att anställa en äldre person än en yngre.

–Det har påverkat benägenheten att anställa äldre. Det nya avtalet från 2003 har minskat skillnaden i kostnader, men det finns fortfarande påtagliga marginaleffekter.
Björn Birath menar att det kommer ta lång tid innan dessa regler blir genomförda så att någon kan börja hävda rätten att fortsätta vara anställd efter 67.
–Hittills har Sverige tagit lång tid på sig att implementera nya EU-regler och jag tror det kommer att dröja innan regler mot åldersdiskriminering blir verklighet.
ANNIKA GRANSTEDT