Yrkande från Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd till Sveriges Kommuner och Landsting / Arbetsgivarförbundet Pacta

Inledning
Intresset för svensk skola har under de senaste tio åren vuxit allt mera hos allmänheten. Också i de politiska valen har skolan – från förskola till högskola – fått en allt större betydelse och betraktas allmänt som en väsentlig del av välfärdssektorn. Allmänhet och politiker är överens om att det måste satsas på skolan.

Aktuella skolpolitiska reformer syftar till att vända den negativa resultatutveckling som präglat den svenska skolan. Dessa reformer kräver nya och ökade arbetsinsatser av dem som är anställda i skolan. Ska reformerna få genomslag måste stat och kommuner genomföra en bred satsning på skolan.
Läraryrket ska vara så lockande löne- och villkorsmässigt att studenter ser det som ett attraktivt alternativ. Kommunerna måste erbjuda konkurrenskraftiga villkor för att kunna rekrytera lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare.
Dagens och morgondagens skola innehåller betydligt större valmöjligheter och fler alternativ än tidigare. Detta stärker behovet och betydelsen av studie- och yrkesvägledning.

Kommunerna är samfällt den största utbildningsanordnaren och det vilar därmed ett särskilt stort ansvar på Sveriges Kommuner och Landsting för att de avtal som ska tecknas förmår utgöra ett effektivt stöd för lärares och skolledares arbete. I de avtal som tecknades i februari 1996 var parterna överens om att såväl löne- som arbetstidsreglering skulle genomgå avsevärda systemförändringar. Dessa avtalsförändringar har efter 14 år inte alls fått de effekter som avsågs och inte heller bidragit till högre undervisningskvalitet och en positiv resultatutveckling.
De centrala parterna måste därför ta sitt ansvar och teckna ett avtal som utgör det stöd för utveckling av verksamheten som de lokala parterna efterfrågar. Ett centralt avtal med hög legitimitet skapar förutsättningar för utvecklande av tillit.

Lärarnas Samverkansråd yrkar
Avtalsperiod
Detta yrkande utgår från ett 1-årigt avtal för perioden 1 april 2010 – 31 mars 2011.

Lön
Det råder en bred enighet om att Sveriges möjligheter att i längden utvecklas väl och bibehålla konkurrenskraft och välfärd är starkt beroende av en hög kvalitet på utbildningen på alla nivåer. En viktig aspekt av detta är att kunna erbjuda lärare attraktiva löner. Lärarlönerna ska framstå som konkurrenskraftiga i förhållande till lönerna för andra yrkesgrupper med motsvarande utbildningslängd och ansvar.

Löneavtalet ska ge en relativlöneförskjutning och ange ett lägsta garanterat utfall om x % per arbetstagarorganisation för den lokala löneöversynen 1 april 2010. Värdet av x kommer att preciseras under förhandlingarna.

Löneavtalet ska tillföras skrivningar som säkrar att:
o de tre vägarna för löneöversyn görs likvärdiga
o de tre förhandlingsordningarna förtydligas
o bilaga 6 ges kollektivavtalsstatus
o individuella lönesamtal genomförs inför varje löneöversyn oavsett vägval
o kända och verksamhetsanpassade kriterier tillämpas vid löneöversynen
o lönespridningen ökar.

Arbetstid
Lärares tid för den enskilde eleven har minskat i takt med att lärares undervisningspensum ökat till att omfatta fler elever och klasser eller större grupper och i takt med att lärare fått en rad nya arbetsuppgifter utöver undervisningen. Samtidigt visar OECD:s internationella jämförelser och Skolverkets rapporter att kvaliteten i den svenska grundskolan sjunker och färre elever når målen för sin utbildning.

Varje verksamhet är unik och kräver sina särskilda förutsättningar för att hålla hög kvalitet. Lärares undervisning är unik i den bemärkelsen att varje ytterligare elev och undervisningsuppdrag genererar ett ytterligare behov av tid för planering och uppföljning.
Lärares arbetstid måste därmed balanseras utifrån deras tydliga och avgränsade undervisningsuppdrag och organiseras på ett sätt som bidrar till att varje enskild elev når målen för sin utbildning.

- Avtalet ska tillföras regler som begränsar mängden undervisning.
- Ökad tid för planering, uppföljning och för- och efterarbete ska säkras i - respektive skolform.

Kompetensutveckling
Goda utvecklingsmöjligheter är en förutsättning för att behålla utbildade och kompetenta lärare i yrket och för att upprätthålla kvalitet i verksamheten.

- Lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare ska garanteras en miniminivå för kompetensutveckling varje år.
- Parterna ska lokalt träffa överenskommelser om hur resurserna för kompetensutveckling ska användas för att få bästa kvalitet i undervisningen och för att tillgodose det individuella utvecklingsbehovet.

- Personliga kompetensutvecklingsplaner ska upprättas årligen.

- Avtalet ska tillföras regleringar om hur lärare ska kunna genomföra forskarutbildning inom anställningens ram. Disputerade lärare ska garanteras tid för forskning i anställningen.

- Ledighet för studier inom Lärarlyftet och Förskolelyftet ska berättiga till samtliga löne- och anställningsförmåner som om utbildningen hade genomförts i tjänsten.

Allmänna bestämmelser

Det kommunala avtalsområdet kommer att ha stora behov av att rekrytera kvalificerad personal under kommande år. Anställningsvillkoren ska framstå som attraktiva för unga, välutbildade arbetstagare.

- Kompetensutveckling som äger rum inom ramen för anställningen ska ersättas på samma villkor som andra arbetsuppgifter.
- Besök i hälso- och sjukvården som syftar till att bibehålla eller återställa arbetsförmågan ska få ske på arbetstid med bibehållna förmåner. Detsamma ska gälla besök hos MVC för blivande föräldrar.
- Föräldrapenningtillägget ska utgöra 10 % av månadslönen under minst sex månader för den som varit anställd i minst ett år. Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning ska utfyllnad över taket i föräldraförsäkringen ske.
- Bilaga L till Allmänna Bestämmelser ska utgå ur avtalet.
- Särskilda ersättningar ska följa löneutvecklingen och ska därför utgå som andel av månadslönen.

Parternas ansvarstagande
Ett gemensamt ansvarstagande för avtalets efterföljd stärker tillit och legitimitet.

- De centrala parterna ska i avtalet förbinda sig till ett aktivt agerande för att tillse att den lokala tillämpningen av det centrala avtalets intentioner, framför allt beträffande lön och arbetstid, efterlevs.

- En väsentlig faktor för genomförandet av ett avtal är att skolledarna ges förutsättningar för sitt uppdrag.


Avslutning

Lärarnas Samverkansråd förbehåller sig rätten att komplettera yrkandena under förhandlingarna.