(Dokumentet redigerat pga utrymmesskäl/ LGB)
Ansökan om stämning
Kärande:
Lärarnas Riksförbund
Box 3529
103 69 Stockholm
Ombud:
Chefsjuristen Kristina Rollbäck
Adress som ovan, tfn 08-613 27 57

Svarande:
Sundsvalls kommun
851 85 Sundsvall

Saken: Kollektivavtalsbrott samt skadestånd

I egenskap av ombud för Lärarnas Riksförbund, LR, får jag härmed ansöka om stämning å Sundsvalls kommun, kommunen.

Mellan parterna gäller bl.a. kollektivavtalet Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.– HÖK 07 med bilagor. Bilaga 4 till kollektivavtalet är aktuell i denna tvist och bär rubriken” centrala och lokala protokollsanteckningar”. Bilaga 1.

Central tvisteförhandling avslutades i oenighet den 8 december 2009. Bilaga 2.


Yrkanden

LR yrkar att Arbetsdomstolen förpliktar kommunen att utge allmänt skadestånd till förbundet med 100 000 kr samt allmänt skadestånd till berörda medlemmar vid Sköle skola i Sundsvalls kommun med 15 000 kr vardera. Namn på dessa medlemmar framgår nedan.

Ränta yrkas på respektive belopp enligt 6§ räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess betalning sker.

Vidare yrkar LR ekonomiskt skadestånd till berörda medlemmar för varje fullgjord undervisningstimme utöver den undervisningstid som tidigare gällt. Ersättning för varje sådan undervisningstimme yrkas med 12 x den individuella månadslönen dividerad med den för respektive arbetstagare fastställda undervisningstid som gällde före beslut om höjning av undervisningstiden.

Ränta yrkas på respektive belopp enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess betalning sker.

LR yrkar även ersättning för egna rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.


Bakgrund m.m.

För att underlätta förståelsen för och ge bakgrunden till den nu uppkomna tvisten lämnar LR inledningsvis en förhandlingshistorik enligt följande

Förhandlingshistorik

Lärarna i grund- och gymnasieskolan hade fram till 1991 avtal som var mycket starkt detaljreglerade. Avtalen var i detta avseende inte unika. Dels var de i likhet med andra statliga avtal detaljrika, dels reglerade avtalen företeelser i skolan som följde centrala regelverk.

I samband med det förändrade huvudmannaskapet för skolan som infördes den 1 januari 1991 övergick ansvaret för att träffa avtal för lärarna från Statens Arbetsgivarverk till Svenska Kommunförbundet.

Den 18 december 1990 träffades avtal som gällde från och med 1 januari 1991. Det statliga regelverket överfördes genom en rad avtal och övergångslösningar till de kommunala kollektivavtalen.

Frågan om lärares arbetstider överflyttades utan förändringar till ett kommunalt läraravtal, BOK 423. Under de följande åren skedde en stark avreglering av skolans verksamhet från statens sida.

Den kommunala arbetsgivaren uttryckte i skriften Ska avtalen styra 90-talets skola? sin ambition att radikalt ändra på lärarnas löne- och arbetstidssystem eftersom den kommunala arbetsgivaren såg dessa som kvarvarande hinder för att mera fritt kunna organisera efter lokala behov och önskemål. Vidare ansåg arbetsgivaren i denna skrift att arbetstidsregleringen i form av undervisningstid eller som den benämndes undervisningsskyldighet, USK, var ett hinder för att skolarbetet skulle ske rationellt och även att elevernas resultat skulle komma att tjäna på att lärarna hade en annan arbetstidsreglering än undervisningstid.


Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (ÖLA 93)
Rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.

Avtalsförhandlingarna under 90-talets början präglades av den besvärliga ekonomiska situation som rådde i Sverige och av det s.k. Rhenbergavtalet Denna situation fick till följd att vid avtalsförhandlingarna 1991 ”frystes” alla villkors inklusive arbetstidsfrågorna på inrådan av Rhenberggruppen.

Förhandlingarna om ett nytt avtal ÖLA 93, var de första egentliga förhandlingarna som fördes på skolområdet efter kommunaliseringen. Förhandlingarna fördes under lång tid och resulterade i ett avtal som tecknades mellan parterna i mars 1994 och gällde för avtalsperioden 1 april 1993 till den 31 mars 1995.

I detta avtal blev såväl lönesystemsfrågorna som frågorna om arbetstidsreglering oförändrade. Parterna förband sig dock i en protokollsanteckning till avtalet att i nästa kommande avtal genomföra förändringar i såväl lönesystem som arbetstidsreglering. Avtalet innehöll en möjlighet att lokalt överenskomma om försöksverksamhet med avvikelser från avtalets regler om arbetstid.


Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (ÖLA 95) rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. och Avtal 2000

Efter långa förhandlingar enades så småningom parterna i februari 1996 om ett nytt centralt kollektivavtal – ÖLA/95Avtal 2000. Avtalet omfattade tidsperioden 1 april 1995 till den 31 mars 2000. Detta femåriga avtal innehöll systemförändringar avseende både lön och arbetstid.

Parterna var överens om att ersätta tarifflönerna med individuella och differentierade löner och att ersätta arbetstiden reglerad i undervisningsskyldighet med ett system med reglerad tid och förtroendearbetstid. Arbetstiden således mätt i undervisningstid och förtroendearbetstid ersattes av en bilaga, Bilaga M- till det kommunala centrala kollektivavtalet Allmänna bestämmelser, AB 95.

Den nya arbetstidsregleringen tog sin utgångspunkt i ett konstaterande att lärare fullgör samma helårsarbetstid som övriga arbetstagare på den kommunala sektorn och bestod av en reglerad årsarbetstid om 1 360 timmar och därutöver förtroendearbetstid. Inom ramen för den reglerade arbetstiden fanns regleringar för undervisningstid som gällde övergångsvis, dock längst till den 31 december 1999. Parternas gemensamma avsikt var att det skulle tecknas lokala kollektivavtal för att närmare reglera arbetstiden.


Centrala översättningsförhandlingar, CÖA 98

I förhandlingarna på den kommunala sektorn hade övriga arbetstagarparter under 1995 slutit avtal som löpte från 1 april till den 31 mars 1998. I det avtal som lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet slöt i februari hade parterna kommit överens om att det skulle föras så kallade översättningsförhandlingar i vilka parterna skulle komma överens om utrymme för de ordinarie löneöversynsförhandlingarna 1 april 1998 resp. 1999. Parterna var också överens om att kunna uppta andra frågor än lön till förhandling.

Den avreglering av undervisningstiden som efterhand hade börjat genomföras skapade stora problem. På de skolor där avregleringen hade
genomförts, fortsatte arbetsgivare att använda sig av systemet, dock utan att det var reglerat i avtal. De avlösningar för tilläggstimmar som skulle ske i enlighet med Bilaga M, avsnitt 3, genomfördes i alldeles för liten utsträckning. Arbetsgivare hävdade att de, med stöd av sin arbetslednings-rätt, hade rätt att fritt förlägga undervisning i den omfattning de själva önskade inom ramen för den reglerade arbetstiden. Det var mot denna bakgrund som CÖA 98 tillfördes Partsarbete och övergångsbestämmelser – komplettering fr.o.m. 1998-04-01 till Bilaga 3 till ÖLA 20000.


Slutet av avtalsperioden för ÖLA 95

Under 1999 fick lärarorganisationerna uppleva massiva protester från de lokala företrädarna. I takt med att reglerna om undervisningstid (Bilaga M, avsnitt 3) upphörde att gälla lade arbetsgivarna lokalt på lärarna mer undervisningstid än regleringen hade stipulerat.

Efter partskontakter på central nivå där detta missförhållande och frånfallande från partsavsikten påtalats, distribuerade Svenska Kommunförbundet i december 1999 ett Cirkulär 1999:152. Bilaga 3.
Här konstateras bl.a. att avreglering av Bilaga M avsnitt 3, görs för att planering av lärares arbetsuppgifter ska ta sin utgångspunkt i annat än just undervisningstid och att tid för traditionell undervisning vare sig ska öka eller minska.


Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (ÖLA 00)
Rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.

De centrala parterna förhandlade under hösten 1999 och vintern 2000 om ett nytt avtal att börja gälla från och med den 1 april 2000. Erfarenheterna av det tidigare avtalets (ÖLA 95) tillämpning i arbetstidsfrågan medförde att medlemsmotståndet mot det förslag som parterna hade kommit fram till under våren 2000 omöjliggjorde tecknandet av ett nytt centralt avtal.

Medlemsomröstningar inom såväl Lärarnas Riksförbund som Lärarförbundet visade tydligt att det inte fanns förtroende för avtalsförslaget.

Efter en tids uppehåll fortsatte förhandlingarna. Medling påkallades av parterna gemensamt i november 2000 och den 22 december träffades ett nytt avtal för perioden 1 april 2000- 31 mars 2005.

Det centrala avtalet stipulerade att de lokala parterna skulle teckna lokala kollektivavtal för sex olika områden, däribland arbetstid.


Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m. m - HÖK 05

Under senhösten 2004 och vintern 2005 fördes förhandlingar om ett nytt avtal. Den 10 mars 2005 tecknades HÖK 05 för perioden 1 april 2005 till den 30 juni 2007. Med en avtalsperiod på 27 månader bröts följden av långa avtal. Lärarorganisationerna önskade en kort avtalsperiod av två skäl, dels skulle ett antal utbildningspolitiska reformer genomföras 2007, dels ville organisationerna få en bättre grund för att lösa arbetstidsfrågorna med en försöksverksamhet med alternativa lösningar i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

I de partskontakter som föregick förhandlingarna påtalade Samverkansrådet (Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd) att den reglering som upphörde att gälla den 31 december 1999 gällande undervisningstid fortsatte att användas ensidigt av lokala arbetsgivare. På Samverkansrådets initiativ tillfördes avtalet i en protokollsanteckning regler om försöksverksamhet för att pröva alternativa former av olika typer av avtalsreglering för arbetstid.

Parterna åtog sig även i en underhandsöverenskommelse att utarbeta kommentarer för gällande Bilaga M för att underlätta den lokala tillämpningen. Några kommentarer kom dock inte att sammanställas eftersom arbetsgivaren vidhöll en alltför extrem tolkning av bland annat möjligheterna till övertid och dess ersättning.

Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m. m – HÖK 07

Förhandlingarna om ett centralt kollektivavtal från och med den 1 juli 2007 påbörjades under våren 2007. I partskontakter, som hölls redan i augusti 2006, påtalade Samverkansrådet att avtalsförhandlingarna måste ta itu med frågan om att den reglering om undervisningstid (Bilaga M, avsnitt 3) som upphörde att gälla den 31 december 1999 har fortsatt att tillämpas ensidigt av de lokala arbetsgivarna.

Förhandlingarna blev mycket segdragna och medling påkallades på initiativ av Sveriges kommuner och Landsting i november 2007. Medling påbörjades först i januari 2008. I den hemställan som ledde fram till ett avtal föreslog medlarna att parterna skulle arbeta med frågan om lärares arbetstid i en partsgemensam arbetsgrupp under avtalsperioden. Resultatet av arbetsgruppens arbete skulle utgöra ett underlag för de avtalsförhandlingar
som skulle följa på det avtal som hemställan avsåg. För att öka framkomligheten i den laddade frågan föreslog medlarna att gruppen skulle
ha en opartisk ordförande, ett slutdatum för gruppens arbete i god tid före starten av kommande avtalsförhandlingar samt ett antal frågor för gruppen att arbeta med.

Medlarna framförde muntligt att de inte avsåg att lägga något förslag om lärares arbetstid då de ansåg att parterna måste lösa denna svåra och komplexa fråga tillsammans för att kunna ta ansvar för den.

Under de senaste åren har LR kunnat konstatera att undervisnings-skyldigheten ökat i takt med att arbetsgivarens budget har minskat.
LR har vidare kunnat konstatera att den mängd lektioner som lärarna ska fullgöra används som kommunens budgetregulator. Dessa starka tendenser är skönjbara över hela landet i såväl små som stora kommuner.


Särskilt om Svenska Kommunförbundets Cirkulär 1999:152

I Bilaga 4 till HÖK 07, Centrala och lokala protokollsanteckningar under ” Övriga anteckningar Lärares arbetstid ” punkt 2 finns i sista stycket refererat till Svenska Kommunförbundets Cirkulär 1999:152.
Av detta ensidiga cirkulär framställt av dåvarande Svenska Kommunförbundet framgår av ordalydelsen att ”Det handlar således inte om att öka eller minska en enskild lärares tid för traditionell undervisningstid utan om att skapa förutsättningar för att organisera arbetet på ett nytt sätt.”

LR är väl medvetet om att detta är arbetsgivarens ensidiga information till sina medlemmar och att cirkuläret inte har kollektivavtalsstatus.
Av ordalydelsen framgår dock med full tydlighet att arbetsgivarens avsikt var att inte vare sig minska eller öka lärarnas undervisningstid.


Krav på lokala kollektivavtal vid ökad undervisningstid

Enligt LRs uppfattning har arbetsgivaren inte rätt att öka medlemmarnas undervisningstid utan att detta regleras i ett lokalt kollektivavtal.
Sollentuna kommun har inte tecknat några sådana lokala kollektivavtal.
Detta har varit parternas gemensamma avsikt under hela den ovan beskrivna
Förhandlingshistorik.


Sköle skola i Sundsvalls kommun

Sköle skola i Sundsvalls kommun är en kommunal grundskola med elever från årskurs 6 till 9. Vid skolan finns ca 250 elever och ca 25-30 lärare.

Inför läsåret, 2008/2009, beslutade rektor efter samverkansförhandlingar att öka undervisningstiden för flertalet av förbundets medlemmar vid skolan Det var främst ekonomiska skäl som angavs inför beslutet. Detta innebar en höjning av undervisningstiden med i snitt 7,5 % och i vissa fall en ökning med drygt 10 % med undervisning vid skolan. Något lokalt kollektivavtal som reglerade detta tecknades aldrig. Ingen diskussion eller dialog har ägt rum mellan arbetsgivare och berörda medlemmar ang. hur förändringar av undervisningstiden skulle ske så att den ökade undervisningstiden skulle kunna rymmas inom ramen för arbetstiden.

Förutom att undervisningsmängden ökat markant så hade också elev- och gruppantalet ökat för varje lärare med resultatet att även för och efterarbetet ökat. Ingen indikation på att andra arbetsuppgifter minskat. Mentorstid, konferenser och tid för rastvakter var oförändrade.

För 15 st LR medlemmar vid Sköle skola fick detta beslut följande praktiska konsekvenser i form av ökad schemabunden undervisningstid i timmar jämfört med föregående läsår.


Rättslig grund

Det centrala avtalets reglering av undervisningstiden upphörde genom en överenskommelse i Avtal 2000. Partsavsikten med denna överenskommelse var att lokala parter skulle ta hand om frågan, tillsammans med övriga arbetstids- och organisationsfrågor.

Parterna var överens om att i de fall undervisningstid används som utgångspunkt för organisering och dimensionering av verksamheten ska förändringen i avtalsregleringen inte innebära att mängden undervisning ökar. Lokala arbetsgivare som ensidigt ökar undervisningstiden, utan att göra partsöverenskommelser om detta, bryter således mot det centrala kollektivavtalet.

Sundsvalls kommun har brutit mot det centrala kollektivavtalet HÖK 07 med bilaga 4 och för detta brott ska kommunen utge skadestånd till såväl LR som till förbundets medlemmar enligt 64 § MBL.

Preliminär bevisuppgift

Muntlig bevisning

1.
Förhör med tidigare förhandlingschefen vid förbundet, Tore Hamnegård.

Han ska höras om den gemensamma partsavsikten vid tecknandet av kollektivavtalet.

Med förhöret ska styrkas att kommunen brutit mot kollektivavtalet och dess intentioner.

2.
Förhör med tidigare 1:e ombudsmannen vid Lärarförbundet Lars-Erik Claesson. Han ska höras om den gemensamma partsavsikten vid tecknandet av kollektivavtalet.

Med förhöret ska styrkas att kommunen brutit mot kollektivavtalet och dess intentioner.

3.
Förhör med tidigare läraren vid Sköle skola i Sundsvalls kommun,
Jan A Eriksson. Han ska höras om hur ökningen av undervisningstid påverkat arbetssituationen. Med förhöret ska visas de praktiska konsekvenser som uppkommit för medlemmen efter arbetsgivarens beslut om ökad undervisningstid.

Med förhöret ska styrkas att kommunen brutit mot kollektivavtalet och dess intentioner.

4.
Förhör med tidigare förhandlaren vid Sveriges Kommuner och Landsting, Håkan Söderberg som ska höras om bakgrunden till och formuleringarna i Kommunförbundets Cirkulär 1999:152.
Med förhöret ska visas att arbetsgivarens avsikt var att inte vare sig minska eller öka undervisningstiden för lärare.

Med förhöret ska styrkas att kommunen brutit mot kollektivavtalet och dess intentioner.

Stockholm den 30 mars 2010
Kristina Rollbäck

Rapport från distriktsordförandekonferens i Stockholm

Den 24-25 mars samlades alla LR:s distriktsordförande för den varje halvår återkommande konferensen.
Metta Fjelkner redogjorde för det allvarliga läget i avtalsförhandlingarna. Hon framförde också hur viktigt det är att alla lärare hjälper till med att berätta om lärarnas arbetssituation så att den som inte befinner sig i skolan idag förstår. Vi måste alla hjälpas åt att kämpa för bibehållen förtroendearbetstid och vår professionella frihet och kan inte bara förlita oss på LR centralt.
Skriv insändare och kontakta lokala politiker! Anordna politikerträffar! Vi ska försöka få fler av de skolchefer som ej skrev under uppropet i DN förra måndagen att framträda med sina åsikter. Alla som har en skolchef som ej undertecknade uppropet rekommenderas att maila namnet till anna.jandelholst@lr.se Märk mailet 198 skolchefer.

I några få kommuner försöker arbetsgivaren förmå lärarna att övergå till semestertjänster redan nu. Trots "sockrade" anbud på 1000:- mer i månaden verkar inte lärarna vilja tacka ja.
(Alla har väl vid det här laget lärt sig att 1000:- mer i månaden snart är uppätet av lägre lönehöjning nästa gång...)

Snart är det sista mars och vårt avtal går ut. Många undrar varför vi alltid ska hamna i förhandlingar som närmar sig sommarferierna. Svaret är att våra förhandlingar inte kan komma igång förrän industriavtalet är klart och har satt märket. Det skulle alltså vara bättre med avtal som löper ut tidigare på året.

Den viktiga rekryteringen diskuterades också. En utbildning kallad steg 2 kommer att erbjudas 2 intresserade per distrikt.

LR:s nya hemsida diskuterades också och fick både beröm och kritik. Allt är inte färdigt än och att en ny webbplats dras med barnsjukdomar är naturligt. Nya funktioner och söksidor införs allteftersom. Lokala webbplatser för kommunföreningarna införs snart. Viktigt att vi anmäler
till Peter Käll vem som ska vara administratör för den. (Alla KO har nyligen fått ett mail om detta från Peter.)

Ulla-Carin Öhrn redogjorde för allt som görs för Privata sektorn. Viktigt nu är att en funktionell organisation tas fram och en försöksverksamhet kommer att starta på skolor som uppfyller vissa kriterier, bl.a ska lokalavdelning, lokalombud och kollektivavtal finnas.Privata sektorn växer snabbt i stora kommuner så det brådskar.

Dofarna diskuterar också många egna frågor. En fråga som ägnades mycket tid var påtvingade vikariat. Vi måste alla bli bättre på att säga nej och i förekommande fall begära skriftlig beordran.

De arbetstidstvister som nu förs till AD är Sollentuna, Töreboda, Sundsvall, Halmstad m.fl. Det kan tyvärr dröja ända till årsskiftet innan AD tar upp målen.

I kommunföreningarna ska vi inte glömma att marknadsföra yrkesetikseminarierna som är en mycket billig och bra fortbildning.
Mer detaljer kommer alla Dofar att redogöra för i sina respektive distrikt!

Cissela Carlin
Dof i Gävleborg

Regeringen vill ha mer sekretess i skolan

04:00 | fredag 26 mars 2010 (SR)
Regeringen vill öka sekretesskyddet för elever i svenska skolor. En utredning som regringen har beslutat om ska föreslå att skriftliga omdömen och åtgärdsprogram för
Utbildningsminister Jan Björklund säger att syftet är att stärka elevernas integritet.
– Dokumenten innehåller ofta känslig information om att eleven har svårt att hänga med i undervisningen. I åtgärdsprogram kan det beskrivas att en elev blir mobbad eller att en elev själv beter sig illa. Denna information riktar sig till föräldrarna men det är ingen annan som har med den informationen att göra.
Enligt dagens sekretesslag får skolor inte lämna ut känsliga uppgifter som handlar om elevens hälsa, uppgifter från skolläkare, psykolog och kurator till exempel.
Ärenden om mer vanlig elevvård är bara hemliga om det kan antas att eleven lider skada av att de lämnas ut.

Elevens betyg, frånvaro eller känsliga uppgifter som ligger utanför elevvården, är inte hemliga.

För sju år sedan, under den socialdemokratiska regeringen, utreddes om skyddet behövde öka men svaret blev nej. Sverige är ett öppet samhälle och det ansågs att skäl för att öka sekretessen måste vara väldigt starka.
Enligt direktiven regeringen beslutat om vid ett möte 18 mars ska utredaren föreslå nya sekretessbestämmelser när det gäller elevers personliga förhållanden i åtgärdsprogram och utvecklingsplaner.

De nya bestämmelserna har ett omvänt skaderekvisit. Det betyder att utgångspunkten är att allt är hemligt. Bara om ingen lider men kan uppgifter lämnas ut.
Bakgrunden är att skolorna sedan några år måste dokumentera hur eleverna utvecklas.
För varje elev ska finnas en utvecklingsplan och lärarna ska ge skriftliga omdömen. När det dyker upp problem ska ett åtgärdsprogram skrivas.

Lärarna vågar inte skriva viktiga men känsliga uppgifter om eleverna om en prövning enligt dagens lag visar att uppgifterna kan lämnas ut, säger Jan Björklund.

– Om man skriver ett dokument så vet man aldrig när det skrivs, vad som bedöms vara offentligt eller inte. Jag har hört lärare och rektorer som menar att de här reglerna gör att man blir hämmad när man skriver de här dokumenten. Jag har vägt det mot om det finns något stort allmänintresse av att få ta del av hur lille Kalle utvecklas i skolan. Det menar jag att det inte gör, säger utbildningsminister Jan Björklund
.
Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Träff för etikseminarieledare

Under två dagar, 22-23 mars, samlades en stor del av LRs och Lfs seminarieledare vad gäller Lärares Yrkesetik. Sedan ett antal år tillbaka så erbjuder LR och Lf gemensamma seminariedagar kring vår yrkesetik för en mycket resonabel penning.
Dels hade vi en genomgång av förslaget till det nya, något reviderade materialet, dels diskuterade vi bl.a hur vi ska nå ut med detta, för lärarkåren, så viktiga ämne.

Vi hoppas att ni alla har hört talas om denna möjlighet! Dagen brukar vara mycket uppskattad.
Det hela bygger på att vi utifrån vår yrkesetik, våra yrkesetiska principer, diskuterar med hjälp av bl.a. så kallade dilemman hur vi på ett etiskt och professionellt sätt kan möta alla de situationer som uppstår i vår yrkesvardag - i mötet med elever, föräldrar, kolleger osv.
Vår yrkesetik är ju både det krav som vi själva ställer på kvaliteten i vårt arbete, men också en hjälp i hur vi ska kunna hantera det vi möter i vårt yrke.

Uppmana/uppmuntra er rektor att nappa på detta seminarieerbjudande. Nu när vi på många håll i våra skolor har dåligt med pengar så är det ett bra alternativ för studiedagar.
Mer information kan man hitta på LRs hemsida.

Kerstin Lindberg
Dof och LR-seminareledare i Jämtland

Årets första avtal är klart.

Arbetsgivarna inom Teknikföretagen och Kemigruppen har slutit avtal med dels Unionen, dels Sveriges Ingenjörer. Något avtal med IF Metall fins ännu inte.

Avtalets huvuddelar är följande:

- 18 månader 1 april 2010-30 sept 2011
- Löneökningar på 2,6 %, vilket motsvarar drygft 1,7 % på årsbasis
- Två tillfällen för löneöversyn 1 juni 2010 0,7%, 1 juni 2011 1,4 %
- Utökat föräldralönstillägg i tid , upp till fem månader
- Förstärkt satsning på kompetensutveckling motsvarande 0,2 % av lönesumman
- Möjlighet att göra ett helt lokalt löneavtal utan siffror m m
- Diverse arbetsgrupper under avtalsperioden

Dessa avtal omfattar nu tjänstemännen vid stora företag som SAAB, Volvo, ABB, Astra Zeneca.

Enkät till rektorer från SKL

Så vitt vi vet går SKL ut med nedanstående enkät till landets skolledare.
Vi kanske också ska gå ut med enkät för att få besked om vad våra lärare tycker om SKLs "moderna" arbetstidsförslag?
Mer arbete, ännu mer bundenhet och höjd usk och semestertjänst är självfallet rena drömmen för kommuner utan pengar.
Men att kalla det för modernt är både oseriöst och rejält utmanande!
Varför inte passa på att fråga om det inte skulle vara modernt med ännu lägre löner också - när man nu ändå håller på att samla in "fakta" ?
Man tager sig för pannan!
LGB
****************************
Till rektor för XXskolan

Hej!

Det pågår en intensiv debatt om skolans kvalitet och elevernas resultat. Samtidigt diskuteras lärarnas villkor, kopplat till den pågående avtalsrörelsen där lärarnas arbetstid är en viktig fråga, och där SKL, på medlemmarnas uppdrag, driver frågan om ett modernare arbetstidsavtal. För att kunna nå framgång i vårt arbete är det angeläget att vi har tillförlitliga och uppdaterade fakta som stödjer vår argumentation. Vi behöver därför din hjälp att få in kompletterade uppgifter som kan stärka våra ståndpunkter i både förhandlingar och debatt. Vi genomför nu en enkät till ett urval rektorer i grundskola och gymnasieskola. Det skulle vara till stor hjälp om du som rektor har möjlighet att så snart som möjligt besvara frågorna. Om du är rektor för flera skolor kan det hända att du ombeds besvara flera enkäter. Då räcker det om du svarar en gång för hela ditt rektorsområde.

Stort tack på förhand för din hjälp!

Vänliga hälsningar

Håkan Sörman
VD, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Effektivare sanktioner på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet utreds

En särskild utredare ska överväga och föreslå ändringar i arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen som syftar till en klarare och effektivare reglering av de medel som finns för att genomdriva lagstiftningens krav, till exempel vitesföreläggande, straffsanktion eller administrativa avgifter.
(Från Norstedts juridik 19 mars 2010)

Arbetstiden på skola i Sundsvall till AD

Efter lokal och central tvist om uskhöjning för medlemmar på Sköle skola i Sundsvalls kommun - går nu tvisten vidare till Arbetsdomstolen (AD)
LRs chefsjurist driver frågan från LRs medlemmar.
Undertecknad och dåvarande KO i Svall kommer att träffa vår chefsjurist i slutet på denna månad. Ett minutiöst planeringsarbete inleds omgående. /LGB

Mer än tre minuter för varje elev

Måndag 1 mars hade distriktsstyrelsen ett extra sammanträde m.a.a. LR:s nya kampanj "Mer än tre minuter för varje elev", som startades vid en konferens i Stockholm 17 februari. Jan Sundelin och undertecknad var med på den konferensen och meningen var att vi skulle informera distriktsstyrelsen på mötet 1 mars. Tyvärr satte sjukdom stopp för mitt medverkande.
Kampanjen är en viktig del i avtalsrörelsen, då den infekterade arbetstidsfrågan inte är en intern fråga bara för lärarna. Alla Sveriges elever är indirekt inblandade, då arbetstidsfrågans lösning är en viktig förutsättning för att Sveriges lärare ska kunna göra ett bra jobb.
Min personliga uppfattning är att SKL:s angrepp på lärarna är ett gigantiskt hot mot hela den svenska skolan.

Läs mer på http://www.lr.se/!



Sportlovshälsningar

Åsa Elfving, distriktsordförande

Sollefteå vill upplösa gymnasieförbundet

Från Allehanda.se den 11 mars 2010
Kommunstyrelsen i Sollefteå har nu beslutat att upplösa Ådalens gymnasieskolor, det gymnasieförbund man har gemensamt med Kramfors kommun.
Gymnasieskolorna i Kramfors och Sollefteå kommuner har sedan den 1 januari 2008 drivits i ett gemensamt kommunalförbund. Förbundet har sedan starten haft ekonomiska problem som resulterat i årliga underskott. Därför har man kommit fram till att det bästa vore att låta kommunerna ansvara för sina gymnasieskolor själva.

Kommunstyrelsen har nu föreslagit kommunfullmäktige, som formellt fattar beslutet, att upplösa gymnasieförbundet från och med den 1 januari nästa år.
Jörgen Sundin 0620-25792 jorgen.sundin@allehanda.se

Kommentar:
Ett gymnasieförbunds främsta syfte måste vara att behålla utbildningar inom en region - och inte att primärt spara pengar. Då går det som med detta gymnasieförbund. /LGB

Bra jobbat!

I Sundsvall varslades ca 100 lärare. I Östersund varslades ca 50 lärare. Tack vare ett gediget arbete från LRs kommunombud (och andra ombud) stannade det vid ca 50 personer i Sundsvall och ca 13 personer i Östersund.
Jag skulle bli förvånad om inte siffrorna i framförallt Sundsvall kommer att sjunka ytterligare då man ännu inte är klar med vilka - och hur många - som får SAP, dvs särskild avtalspension.
Bra jobbat säger jag till våra kommunombud! /LGB

Sugen på lite bra statistik?

Kolla då:
http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90009&_dad=portal&_schema=PORTAL

Avtalsläget

Det är stiltje på avtalsfronten. Anledningen är främst att arbetsgivarsidan inväntar avtal för industrisektorn.
Som Ronny Eriksson sa: "Den som lever får.se" / LGB