(Dokumentet redigerat pga utrymmesskäl/ LGB)
Ansökan om stämning
Kärande:
Lärarnas Riksförbund
Box 3529
103 69 Stockholm
Ombud:
Chefsjuristen Kristina Rollbäck
Adress som ovan, tfn 08-613 27 57

Svarande:
Sundsvalls kommun
851 85 Sundsvall

Saken: Kollektivavtalsbrott samt skadestånd

I egenskap av ombud för Lärarnas Riksförbund, LR, får jag härmed ansöka om stämning å Sundsvalls kommun, kommunen.

Mellan parterna gäller bl.a. kollektivavtalet Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.– HÖK 07 med bilagor. Bilaga 4 till kollektivavtalet är aktuell i denna tvist och bär rubriken” centrala och lokala protokollsanteckningar”. Bilaga 1.

Central tvisteförhandling avslutades i oenighet den 8 december 2009. Bilaga 2.


Yrkanden

LR yrkar att Arbetsdomstolen förpliktar kommunen att utge allmänt skadestånd till förbundet med 100 000 kr samt allmänt skadestånd till berörda medlemmar vid Sköle skola i Sundsvalls kommun med 15 000 kr vardera. Namn på dessa medlemmar framgår nedan.

Ränta yrkas på respektive belopp enligt 6§ räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess betalning sker.

Vidare yrkar LR ekonomiskt skadestånd till berörda medlemmar för varje fullgjord undervisningstimme utöver den undervisningstid som tidigare gällt. Ersättning för varje sådan undervisningstimme yrkas med 12 x den individuella månadslönen dividerad med den för respektive arbetstagare fastställda undervisningstid som gällde före beslut om höjning av undervisningstiden.

Ränta yrkas på respektive belopp enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess betalning sker.

LR yrkar även ersättning för egna rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.


Bakgrund m.m.

För att underlätta förståelsen för och ge bakgrunden till den nu uppkomna tvisten lämnar LR inledningsvis en förhandlingshistorik enligt följande

Förhandlingshistorik

Lärarna i grund- och gymnasieskolan hade fram till 1991 avtal som var mycket starkt detaljreglerade. Avtalen var i detta avseende inte unika. Dels var de i likhet med andra statliga avtal detaljrika, dels reglerade avtalen företeelser i skolan som följde centrala regelverk.

I samband med det förändrade huvudmannaskapet för skolan som infördes den 1 januari 1991 övergick ansvaret för att träffa avtal för lärarna från Statens Arbetsgivarverk till Svenska Kommunförbundet.

Den 18 december 1990 träffades avtal som gällde från och med 1 januari 1991. Det statliga regelverket överfördes genom en rad avtal och övergångslösningar till de kommunala kollektivavtalen.

Frågan om lärares arbetstider överflyttades utan förändringar till ett kommunalt läraravtal, BOK 423. Under de följande åren skedde en stark avreglering av skolans verksamhet från statens sida.

Den kommunala arbetsgivaren uttryckte i skriften Ska avtalen styra 90-talets skola? sin ambition att radikalt ändra på lärarnas löne- och arbetstidssystem eftersom den kommunala arbetsgivaren såg dessa som kvarvarande hinder för att mera fritt kunna organisera efter lokala behov och önskemål. Vidare ansåg arbetsgivaren i denna skrift att arbetstidsregleringen i form av undervisningstid eller som den benämndes undervisningsskyldighet, USK, var ett hinder för att skolarbetet skulle ske rationellt och även att elevernas resultat skulle komma att tjäna på att lärarna hade en annan arbetstidsreglering än undervisningstid.


Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (ÖLA 93)
Rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.

Avtalsförhandlingarna under 90-talets början präglades av den besvärliga ekonomiska situation som rådde i Sverige och av det s.k. Rhenbergavtalet Denna situation fick till följd att vid avtalsförhandlingarna 1991 ”frystes” alla villkors inklusive arbetstidsfrågorna på inrådan av Rhenberggruppen.

Förhandlingarna om ett nytt avtal ÖLA 93, var de första egentliga förhandlingarna som fördes på skolområdet efter kommunaliseringen. Förhandlingarna fördes under lång tid och resulterade i ett avtal som tecknades mellan parterna i mars 1994 och gällde för avtalsperioden 1 april 1993 till den 31 mars 1995.

I detta avtal blev såväl lönesystemsfrågorna som frågorna om arbetstidsreglering oförändrade. Parterna förband sig dock i en protokollsanteckning till avtalet att i nästa kommande avtal genomföra förändringar i såväl lönesystem som arbetstidsreglering. Avtalet innehöll en möjlighet att lokalt överenskomma om försöksverksamhet med avvikelser från avtalets regler om arbetstid.


Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (ÖLA 95) rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. och Avtal 2000

Efter långa förhandlingar enades så småningom parterna i februari 1996 om ett nytt centralt kollektivavtal – ÖLA/95Avtal 2000. Avtalet omfattade tidsperioden 1 april 1995 till den 31 mars 2000. Detta femåriga avtal innehöll systemförändringar avseende både lön och arbetstid.

Parterna var överens om att ersätta tarifflönerna med individuella och differentierade löner och att ersätta arbetstiden reglerad i undervisningsskyldighet med ett system med reglerad tid och förtroendearbetstid. Arbetstiden således mätt i undervisningstid och förtroendearbetstid ersattes av en bilaga, Bilaga M- till det kommunala centrala kollektivavtalet Allmänna bestämmelser, AB 95.

Den nya arbetstidsregleringen tog sin utgångspunkt i ett konstaterande att lärare fullgör samma helårsarbetstid som övriga arbetstagare på den kommunala sektorn och bestod av en reglerad årsarbetstid om 1 360 timmar och därutöver förtroendearbetstid. Inom ramen för den reglerade arbetstiden fanns regleringar för undervisningstid som gällde övergångsvis, dock längst till den 31 december 1999. Parternas gemensamma avsikt var att det skulle tecknas lokala kollektivavtal för att närmare reglera arbetstiden.


Centrala översättningsförhandlingar, CÖA 98

I förhandlingarna på den kommunala sektorn hade övriga arbetstagarparter under 1995 slutit avtal som löpte från 1 april till den 31 mars 1998. I det avtal som lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet slöt i februari hade parterna kommit överens om att det skulle föras så kallade översättningsförhandlingar i vilka parterna skulle komma överens om utrymme för de ordinarie löneöversynsförhandlingarna 1 april 1998 resp. 1999. Parterna var också överens om att kunna uppta andra frågor än lön till förhandling.

Den avreglering av undervisningstiden som efterhand hade börjat genomföras skapade stora problem. På de skolor där avregleringen hade
genomförts, fortsatte arbetsgivare att använda sig av systemet, dock utan att det var reglerat i avtal. De avlösningar för tilläggstimmar som skulle ske i enlighet med Bilaga M, avsnitt 3, genomfördes i alldeles för liten utsträckning. Arbetsgivare hävdade att de, med stöd av sin arbetslednings-rätt, hade rätt att fritt förlägga undervisning i den omfattning de själva önskade inom ramen för den reglerade arbetstiden. Det var mot denna bakgrund som CÖA 98 tillfördes Partsarbete och övergångsbestämmelser – komplettering fr.o.m. 1998-04-01 till Bilaga 3 till ÖLA 20000.


Slutet av avtalsperioden för ÖLA 95

Under 1999 fick lärarorganisationerna uppleva massiva protester från de lokala företrädarna. I takt med att reglerna om undervisningstid (Bilaga M, avsnitt 3) upphörde att gälla lade arbetsgivarna lokalt på lärarna mer undervisningstid än regleringen hade stipulerat.

Efter partskontakter på central nivå där detta missförhållande och frånfallande från partsavsikten påtalats, distribuerade Svenska Kommunförbundet i december 1999 ett Cirkulär 1999:152. Bilaga 3.
Här konstateras bl.a. att avreglering av Bilaga M avsnitt 3, görs för att planering av lärares arbetsuppgifter ska ta sin utgångspunkt i annat än just undervisningstid och att tid för traditionell undervisning vare sig ska öka eller minska.


Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (ÖLA 00)
Rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.

De centrala parterna förhandlade under hösten 1999 och vintern 2000 om ett nytt avtal att börja gälla från och med den 1 april 2000. Erfarenheterna av det tidigare avtalets (ÖLA 95) tillämpning i arbetstidsfrågan medförde att medlemsmotståndet mot det förslag som parterna hade kommit fram till under våren 2000 omöjliggjorde tecknandet av ett nytt centralt avtal.

Medlemsomröstningar inom såväl Lärarnas Riksförbund som Lärarförbundet visade tydligt att det inte fanns förtroende för avtalsförslaget.

Efter en tids uppehåll fortsatte förhandlingarna. Medling påkallades av parterna gemensamt i november 2000 och den 22 december träffades ett nytt avtal för perioden 1 april 2000- 31 mars 2005.

Det centrala avtalet stipulerade att de lokala parterna skulle teckna lokala kollektivavtal för sex olika områden, däribland arbetstid.


Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m. m - HÖK 05

Under senhösten 2004 och vintern 2005 fördes förhandlingar om ett nytt avtal. Den 10 mars 2005 tecknades HÖK 05 för perioden 1 april 2005 till den 30 juni 2007. Med en avtalsperiod på 27 månader bröts följden av långa avtal. Lärarorganisationerna önskade en kort avtalsperiod av två skäl, dels skulle ett antal utbildningspolitiska reformer genomföras 2007, dels ville organisationerna få en bättre grund för att lösa arbetstidsfrågorna med en försöksverksamhet med alternativa lösningar i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

I de partskontakter som föregick förhandlingarna påtalade Samverkansrådet (Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd) att den reglering som upphörde att gälla den 31 december 1999 gällande undervisningstid fortsatte att användas ensidigt av lokala arbetsgivare. På Samverkansrådets initiativ tillfördes avtalet i en protokollsanteckning regler om försöksverksamhet för att pröva alternativa former av olika typer av avtalsreglering för arbetstid.

Parterna åtog sig även i en underhandsöverenskommelse att utarbeta kommentarer för gällande Bilaga M för att underlätta den lokala tillämpningen. Några kommentarer kom dock inte att sammanställas eftersom arbetsgivaren vidhöll en alltför extrem tolkning av bland annat möjligheterna till övertid och dess ersättning.

Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m. m – HÖK 07

Förhandlingarna om ett centralt kollektivavtal från och med den 1 juli 2007 påbörjades under våren 2007. I partskontakter, som hölls redan i augusti 2006, påtalade Samverkansrådet att avtalsförhandlingarna måste ta itu med frågan om att den reglering om undervisningstid (Bilaga M, avsnitt 3) som upphörde att gälla den 31 december 1999 har fortsatt att tillämpas ensidigt av de lokala arbetsgivarna.

Förhandlingarna blev mycket segdragna och medling påkallades på initiativ av Sveriges kommuner och Landsting i november 2007. Medling påbörjades först i januari 2008. I den hemställan som ledde fram till ett avtal föreslog medlarna att parterna skulle arbeta med frågan om lärares arbetstid i en partsgemensam arbetsgrupp under avtalsperioden. Resultatet av arbetsgruppens arbete skulle utgöra ett underlag för de avtalsförhandlingar
som skulle följa på det avtal som hemställan avsåg. För att öka framkomligheten i den laddade frågan föreslog medlarna att gruppen skulle
ha en opartisk ordförande, ett slutdatum för gruppens arbete i god tid före starten av kommande avtalsförhandlingar samt ett antal frågor för gruppen att arbeta med.

Medlarna framförde muntligt att de inte avsåg att lägga något förslag om lärares arbetstid då de ansåg att parterna måste lösa denna svåra och komplexa fråga tillsammans för att kunna ta ansvar för den.

Under de senaste åren har LR kunnat konstatera att undervisnings-skyldigheten ökat i takt med att arbetsgivarens budget har minskat.
LR har vidare kunnat konstatera att den mängd lektioner som lärarna ska fullgöra används som kommunens budgetregulator. Dessa starka tendenser är skönjbara över hela landet i såväl små som stora kommuner.


Särskilt om Svenska Kommunförbundets Cirkulär 1999:152

I Bilaga 4 till HÖK 07, Centrala och lokala protokollsanteckningar under ” Övriga anteckningar Lärares arbetstid ” punkt 2 finns i sista stycket refererat till Svenska Kommunförbundets Cirkulär 1999:152.
Av detta ensidiga cirkulär framställt av dåvarande Svenska Kommunförbundet framgår av ordalydelsen att ”Det handlar således inte om att öka eller minska en enskild lärares tid för traditionell undervisningstid utan om att skapa förutsättningar för att organisera arbetet på ett nytt sätt.”

LR är väl medvetet om att detta är arbetsgivarens ensidiga information till sina medlemmar och att cirkuläret inte har kollektivavtalsstatus.
Av ordalydelsen framgår dock med full tydlighet att arbetsgivarens avsikt var att inte vare sig minska eller öka lärarnas undervisningstid.


Krav på lokala kollektivavtal vid ökad undervisningstid

Enligt LRs uppfattning har arbetsgivaren inte rätt att öka medlemmarnas undervisningstid utan att detta regleras i ett lokalt kollektivavtal.
Sollentuna kommun har inte tecknat några sådana lokala kollektivavtal.
Detta har varit parternas gemensamma avsikt under hela den ovan beskrivna
Förhandlingshistorik.


Sköle skola i Sundsvalls kommun

Sköle skola i Sundsvalls kommun är en kommunal grundskola med elever från årskurs 6 till 9. Vid skolan finns ca 250 elever och ca 25-30 lärare.

Inför läsåret, 2008/2009, beslutade rektor efter samverkansförhandlingar att öka undervisningstiden för flertalet av förbundets medlemmar vid skolan Det var främst ekonomiska skäl som angavs inför beslutet. Detta innebar en höjning av undervisningstiden med i snitt 7,5 % och i vissa fall en ökning med drygt 10 % med undervisning vid skolan. Något lokalt kollektivavtal som reglerade detta tecknades aldrig. Ingen diskussion eller dialog har ägt rum mellan arbetsgivare och berörda medlemmar ang. hur förändringar av undervisningstiden skulle ske så att den ökade undervisningstiden skulle kunna rymmas inom ramen för arbetstiden.

Förutom att undervisningsmängden ökat markant så hade också elev- och gruppantalet ökat för varje lärare med resultatet att även för och efterarbetet ökat. Ingen indikation på att andra arbetsuppgifter minskat. Mentorstid, konferenser och tid för rastvakter var oförändrade.

För 15 st LR medlemmar vid Sköle skola fick detta beslut följande praktiska konsekvenser i form av ökad schemabunden undervisningstid i timmar jämfört med föregående läsår.


Rättslig grund

Det centrala avtalets reglering av undervisningstiden upphörde genom en överenskommelse i Avtal 2000. Partsavsikten med denna överenskommelse var att lokala parter skulle ta hand om frågan, tillsammans med övriga arbetstids- och organisationsfrågor.

Parterna var överens om att i de fall undervisningstid används som utgångspunkt för organisering och dimensionering av verksamheten ska förändringen i avtalsregleringen inte innebära att mängden undervisning ökar. Lokala arbetsgivare som ensidigt ökar undervisningstiden, utan att göra partsöverenskommelser om detta, bryter således mot det centrala kollektivavtalet.

Sundsvalls kommun har brutit mot det centrala kollektivavtalet HÖK 07 med bilaga 4 och för detta brott ska kommunen utge skadestånd till såväl LR som till förbundets medlemmar enligt 64 § MBL.

Preliminär bevisuppgift

Muntlig bevisning

1.
Förhör med tidigare förhandlingschefen vid förbundet, Tore Hamnegård.

Han ska höras om den gemensamma partsavsikten vid tecknandet av kollektivavtalet.

Med förhöret ska styrkas att kommunen brutit mot kollektivavtalet och dess intentioner.

2.
Förhör med tidigare 1:e ombudsmannen vid Lärarförbundet Lars-Erik Claesson. Han ska höras om den gemensamma partsavsikten vid tecknandet av kollektivavtalet.

Med förhöret ska styrkas att kommunen brutit mot kollektivavtalet och dess intentioner.

3.
Förhör med tidigare läraren vid Sköle skola i Sundsvalls kommun,
Jan A Eriksson. Han ska höras om hur ökningen av undervisningstid påverkat arbetssituationen. Med förhöret ska visas de praktiska konsekvenser som uppkommit för medlemmen efter arbetsgivarens beslut om ökad undervisningstid.

Med förhöret ska styrkas att kommunen brutit mot kollektivavtalet och dess intentioner.

4.
Förhör med tidigare förhandlaren vid Sveriges Kommuner och Landsting, Håkan Söderberg som ska höras om bakgrunden till och formuleringarna i Kommunförbundets Cirkulär 1999:152.
Med förhöret ska visas att arbetsgivarens avsikt var att inte vare sig minska eller öka undervisningstiden för lärare.

Med förhöret ska styrkas att kommunen brutit mot kollektivavtalet och dess intentioner.

Stockholm den 30 mars 2010
Kristina Rollbäck