Skyddskommittén

Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. I skyddskommittén skall behandlas frågor om

1. företagshälsovård,
2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §,
3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation,
4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall,
5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön,
6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället.

Skyddskommitténs uppgifter
Genom 1973 års arbetarskyddsreform slogs fast att skyddskommittén skall ha en central position i skyddsverksamheten. Arbetsmiljölagen bygger på samma synsätt.
Skyddskommitténs grundläggande uppgifter anges i 9 §. Paragrafens utformning ändrades den 1 juli 1991. Det framhölls härvid att en utveckling av samverkanssystemet bör utgå från arbetsgivarens ansvar samtidigt som systemet säkerställer ett reellt inflytande för arbetstagarna.

I paragrafens första mening ändrades den tidigare lydelsen ”Skyddskommitté skall planera och övervaka skyddsarbetet” till ”Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet ... samt följa arbetets genomförande”. Avsikten med denna ändring var att förtydliga att huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet ligger i arbetsgivarens linjeorganisation (jfr kommentaren till 3 kap. 2 a §).
I prop. 1990/91:140 s.54 anmärks att skyddskommittén i många fall i praktiken övertagit arbetsgivarens huvudansvar, vilket aldrig varit avsikten, och att detaljfrågor har kunnat remitteras till kommittén i stället för att lösas i linjen på arbetsledarnivå. Mot detta ställs att skyddskommitténs roll i förhållande till linjeorganisationen måste renodlas.

Kommitténs rätta roll är att vara pådrivande och policyskapande i övergripande frågor och att delta i planering, kontroll och uppföljning av arbetsmiljöarbetet.
Skyddskommitténs arbetsområde spänner över hela det vidgade arbetarskyddsfältet enligt arbetsmiljölagstiftningen. Kommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. Uppgifterna omfattar därmed arbetsstället över huvud och arbetsmiljöförhållandena där. Även arbetstidsfrågorna hör hit, oaktat reglerna om raster, pauser, nattvila och veckovila har förts över till arbetstidslagen. För skyddskommitté på fartyg tillkommer av sjösäkerhetsskäl bevakning av beslut eller föreskrifter om fartygets bemanning.

I olika punkter anges i paragrafen en del viktiga frågor som hör till skyddskommitténs område.
I punkt 1 nämns företagshälsovården som är ett viktigt inslag i modernt arbetarskydd och en förutsättning för en effektiv fortlöpande bevakning från den lokala skyddsorganisationens sida av arbetsmiljön på arbetsstället. Lagtexten markerar att frågor om företagshälsovård skall behandlas i skyddskommittén.
I arbetsmiljöförordningen (8 a §) framhålls att företrädare för företagshälsovården bör vara närvarande vid skyddskommitténs sammanträden. Naturligen är det den förebyggande verksamheten inom företagshälsovården som skyddskommitténs aktiviteter bör inriktas på. Företagshälsovården kan vara organiserad i form av en företagshälsovårdscentral gemensam för flera företag eller förvaltningar. I sådana fall är skyddskommittén på motsvarande sätt som vid inbyggd företagshälsovård samrådsorgan för planering och inriktning av den del av verksamheten som gäller det egna företagets eller den egna förvaltningens behov.

Fr.o.m. den 1 juli 1991 gäller enligt punkt 2 att i skyddskommittén skall behandlas frågor om handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §. I motiven uttalas i anslutning till denna punkt att det fackliga deltagandet i skyddskommittén bör koncentreras på att initiera frågor, medverka i arbetet med att ta fram handlingsplaner för arbetsmiljöns förbättring och övervaka genomförandet av planerna.
Skyddskommittén skall enligt punkt 3 och 4 delta i planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation liksom vid planering av användning av farliga ämnen. Innebörden härav och av motsvarande bestämmelse avseende skyddsombud (4 §) är att de anställdas inflytande i ett tidigt skede av behandlingen av arbetsmiljöfrågorna getts stöd i lagen. Liksom beträffande skyddsombud nämns fr.o.m. den 1 juli 1991 uttryckligen även arbetsorganisation, vilket utgör ett förtydligande tillägg jämfört med tidigare.
Även vad som i övrigt sagts under 4 § beträffande skyddsombuds deltagande i planeringen har motsvarande tillämpning för skyddskommitténs del. Detta gäller bl.a. frågan om de rättsliga garantierna för sådant deltagande.

Förhållandet till medbestämmandelagen har behandlats under kapitelrubriken.
Information och utbildning om arbetsmiljön är enligt punkt 5 frågor som skall handhas av skyddskommittén. Däri innefattas planering och förberedelser i övrigt av dessa verksamheter, åtgärder för genomförandet samt vid behov kontroll rörande effekterna av sådana insatser. Viktigt för skyddskommittén är att beakta introduktion och information samt skyddsfrågor i övrigt med hänsyn till invandrares särskilda förhållanden i språkligt eller annat avseende.
Skyddskommitténs uppgifter i utbildningsavseende vidareutvecklades i det tidigare gällande utbildningsavtalet mellan SAF, LO och PTK. Det angavs där att skyddskommittén fastställer utbildningsplanen, beslutar om vem eller vilka som skall genomgå utbildning, vilken utbildning som bör genomgås, under vilken tid och var utbildningen bör äga rum och vem som skall svara för och leda utbildningen.
Punkt 6. Som ett led i strävandena att hindra utslagning från arbetslivet skrevs år 1986 i 6 kap. 9 § in skyddskommitténs ansvar för att arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet bedrivs på arbetsstället. Enligt motiven (proposition 1984/85:89) bör det egentliga arbetet kunna bedrivas i partssammansatta anpassningsgrupper, under skyddskommitténs överinseende.

Företagshälsovården som skyddskommitténs opartiska expertorgan avses ha en central uppgift i anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förutsätts kunna få delta i överläggningar om rekrytering av äldre och handikappade med partsorgan på arbetsplatsen (Socialutskottets betänkande SoU 1984/85:13 s. 9). Enligt AFS 1994:1 bör arbetet med Arbetsanpassning och rehabilitering bedrivas i linjeorganisationen.
Till arbetsanpassning och rehabilitering hör bl.a. förebyggande åtgärder mot missbruk av alkohol och andra berusningsmedel i arbetslivet. På det statliga området har Statens arbetsmiljönämnd år 1986 gett ut skriften Att förhindra missbruk och utslagning. Skriften kan enligt vad som uttalats av riksdagens arbetsmarknadsutskott (AU 1989/90:7) tjäna som vägledning också utanför det statliga arbetsområdet. Arbetsmiljöverket har år 2007 gett ut skriften Missbruk i arbetslivet: hur man arbetar förebyggande med alkohol och droger.

Den 1 juli 1991 föreskrevs att arbetsgivaren skall ha ett direkt huvudansvar för anpassnings- och rehabiliteringsfrågor på arbetsstället (se kommentaren till 3 kap. 2 a § tredje stycket). Samtidigt ändrades bestämmelsen i förevarande paragraf om skyddskommitténs behandling av dessa frågor. På samma sätt som när det gäller det förebyggande arbetet skall det finnas ett systematiskt uppbyggt anpassnings- och rehabiliteringsarbete i linjen.
Skyddskommitténs ansvar i dessa frågor skall vara policyskapande, planerande, pådrivande och uppföljande.

Uppgifter enligt annan lagstiftning
Som anmärkts under 4 § skall den lokala skyddsorganisationen ha möjlighet att bevaka arbetsmiljösynpunkter i ett tidigt skede av ansöknings- eller anmälningsärende beträffande miljöfarlig verksamhet som avses i miljöbalken. Detta understryks genom föreskrift i 12 § arbetsmiljöförordningen om underrättelseskyldighet gentemot bl.a. skyddskommitté.
Vidare hänvisas till vad som sagts under 4 § beträffande skyddsorganisationens uppgifter enligt lagen om övervakningskameror.
Skyddskommittéledamöternas rätt till ledighet m.m.

Liksom skyddsombud har skyddskommittéledamot rätt till ledighet för uppdraget med bibehållna anställningsförmåner. Detta följer av 15 § jämfört med 5 §. Någon uttrycklig bestämmelse om skyddskommittéledamots rätt till information har inte tagits upp i lagstiftningen. Självfallet kan dock en sådan rätt följa av uppdraget. I detta avseende kan erinras om att minst ett skyddsombud skall ingå i kommittén och att detta ombud har en garanterad rätt att få del av alla för uppdraget behövliga handlingar och upplysningar (se 6 §).

Ledamot i skyddskommitté har på samma sätt som skyddsombud tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 §. Skyddskommittéledamot får lika litet som skyddsombud hindras från att fullgöra sina uppgifter eller ges försämrade arbetsförhållanden i anledning av sitt uppdrag. Genom hänvisningen i 15 § har förbudsregeln i 10 § samt därtill anslutande skadestånds- och rättegångsregler gjorts tillämpliga även för skyddskommittéledamot.

Handläggningsordning
Regler om handläggningsordningen i skyddskommittén finns i 9 § arbetsmiljöförordningen. Utgångspunkten är att arbetsgivarens och arbetstagarnas representanter i kommittén skall överlägga om och söka uppnå enighet i de frågor som omfattas av kommitténs kompetens. Kan parterna inte enas gäller att frågan utan dröjsmål skall hänskjutas till Arbetsmiljöverket om någon ledamot i kommittén begär det. Arbetsmiljöverket har sedan att pröva frågan i den mån den faller inom dess befogenhet.

Enligt lagstiftningen är således skyddskommittén att se som ett organ för parternas samråd, diskussioner och överläggningar i arbetsmiljöfrågor. Kommittén skall emellertid också kunna fatta beslut när enighet föreligger mellan parterna. Genom reglerna om att skyddskommittén skall innehålla företrädare från ömse sidor med beslutsbefogenheter främjas att skyddskommitténs beslut är så förankrade att de i realiteten blir bindande för respektive företag eller förvaltning. Det är vidare angeläget att genomförandet av skyddskommitténs beslut inte fördröjs. För att undvika fördröjning bör skyddskommitté i samband med beslut om viss åtgärd ange den tid eller det tidsprogram som gäller för beslutets verkställande (9 § förordningen).
På det kommunala området avses enligt överenskommelsen FAS 05 samverkansgrupper finnas på övergripande nivåer där det finns ett resultatansvar. Samverkansgrupper skall enligt överenskommelsen vara skyddskommitté i arbetsmiljölagens mening.